Brister i processen vid utredningen av förskole- och skolstrukturen i Kumla kommun
Signaturen Medborgare i Kumla hävdfar att kommunstyret i själva verket beslutat om nedläggning av Hardemo skola långt innan utredningen som presenterades i december
Kommunens hantering av utredningen kring förskole- och skolstrukturen har präglats av bristande transparens. Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M) har genom sitt agerande skapat frågetecken kring huruvida processen har genomförts på ett sakligt och opartiskt sätt, vilket strider mot kommunens ansvar som myndighet.
Tillvägagångssättet kring utredningen
Den 12 mars 2024 gav Veronica Ulfgren (S) förvaltningen för Livslångt Lärande (NLL) i uppdrag att ta fram en plan för att nå “bärkraftiga enheter och högre måluppfyllelse” ur ett lokalperspektiv samt att utreda organisationens framtida struktur. Uppdraget delegerades sedan vidare till en utredare, Elin, som har tagit fram den förskole- och skolstrukturutredning som presenterades för allmänheten den 4 december 2024. Denna utredning ligger nu till grund för beslutet att avveckla flera förskolor samt Hardemo skola.
Vid en granskning av kommunens mejlloggar framkommer det att politikerna Andreas Brorsson (S), Veronica Ulfgren (S) och Karin Johnson (M) vid upprepade tillfällen har haft möten om lokalstrategin och skolstrukturen. Dessa möten ägde rum innan utredaren hade presenterat sitt arbete, och utredaren själv har inte varit inbjuden att delta. Däremot har tjänstemän, såsom förvaltningschef Linda Meriloo och skolchef, varit närvarande.
Samma dag som utredningen presenterades offentliggjordes även tjänsteskrivelser med beslut om vilka förskolor och skolor som skulle avvecklas. Att på mindre än ett dygn kunna genomföra ekonomiska beräkningar, utvärdera bärkraftigheten och färdigställa dessa skrivelser framstår som osannolikt.
Var beslutet om avveckling redan fattat av S och M?
Allt tyder på att beslutet om vilka skolor och förskolor som skulle avvecklas togs redan i mars, långt innan utredningen ens påbörjades. Detta väcker frågor om varför resurser och skattemedel har använts för att genomföra en utredning vars resultat redan föreföll vara förutbestämt.
Dessutom har kommunen tidigare beslutat om omfattande investeringar i nybyggnationer:
• Förskolan Nyfiken vid Idrottsparken (kapacitet: 150 barn).
• Nya Malmen grundskola (kapacitet: 500 elever).
• Norrgårdens förskola (utbyggnad från 111 till 140 platser).
Dessa investeringar signalerar att kommunen redan på förhand hade planerat vilka enheter som skulle avvecklas för att undvika tomma platser och därmed ökade kostnader. Lillheden och Hardemo kan inte ensamma fylla den nya Malmens kapacitet, vilket innebär att ytterligare en skola sannolikt kommer att avvecklas.
Vilka skolor riskerar att avvecklas härnäst?
Kommunen har bedömt att Haga skola inte kan byggas om till en två parallellig F-6-skola (med minst 188 elever) på grund av tomtens begränsningar. Kommunens mål är att etablera större enheter för att skapa “bärkraftiga och ekonomiska verksamheter”. Det är därför troligt att även Haga skola riskerar avveckling då skolan idag bedömts i utredningen om att ha renoveringsbehov och inte är en två parallellig skola.
Därtill har Andreas Brorsson (S) bekräftat att kommunen planerar att genomföra förstudier för 1,5 miljoner kronor på Stene skola, Tallängens skola och Ekeby skola. Dessa förstudier kan komma att identifiera vissa skolor som “icke bärkraftiga” och därmed bli föremål för avveckling.
En viktig fråga är varför kommunen inte använder den redan genomförda utredningen för att fatta beslut om ombyggnationer. Om den anses vara en tillräcklig grund för avvecklingar, borde den rimligen också kunna användas vid beslut om framtida investeringar.
Barn har rätt till en trygg och kvalitativ utbildning nära sitt hem. Det är dags att kräva insyn och transparens i beslutsprocessen.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
