Andreas Brorsson – vi kräver svar och demokrati!
Hardemobon Diana Jonsson, som också har barn på Hardemo skola, riktar sig i detta debattinlägg direkt till Andreas Brorsson (S) kommunstyrelsens ordförande i Kumla. Kommer han svara?
Hur kan Kumla kommun fatta beslut om våra barns framtid när beslutsunderlaget är så bristfälligt? Vi medborgare kräver att Andreas Brorsson (S) och övriga styrande tar ansvar för att granska de faktafel och den bristande transparensen i förskole- och skolutredningen.
Missvisande siffror och dolda beslut!
Kommunen påstår att Hardemo skola är i dåligt skick, trots att den genomgick en stor renovering invändigt runt 2016 och fick ett helt nytt tak för tre år sedan. Enligt Boverket förlängs en byggnad med 30 år efter en större underhållsinsats – ändå påstår kommunen motsatsen. Varför försöker ni vilseleda medborgarna?
Politiska beslut utan dokumentation – ett lagbrott?
Nämnden för livslångtlärande har själva uppgett att det inte finns någon dokumentation om när beslutet att minska Hardemo förskola från 3 avdelningar till 1 avdelning år 2017. Beslut utan rättslig process är under all kritik och strider mot kommunallagen (2017:725 6 kap. 37 §) som kräver att kommunala beslut ska dokumenteras och kunna granskas. Platsantalet på Hardemo förskola drogs medvetet ner 2017, trots att barnantalet var högt och fanns!! Flertalet vårdnadshavare minst 11 st vittnar om att kommunen nekat plats pga. platsbrist, men kommunen hänvisar till att avslag inte registreras. Hur kan ni då påstå att det saknas barn? Barn finns men ni har aktivt nedmonterat Hardemo förskola vilket såklart ger ett lägre elev antal på skolan senare.
Tvångsförflyttning av elever
Samma sak gäller förändringen av skolskjutsområden, där Misteräng, Stenebrunn och Hjulsta utan dokumentation flyttats successivt under flera år till Stene skola. Att ändra upptagningsområden utan beslutsunderlag visar på en odemokratisk hantering av kommunens skolstruktur.
Elever i Hardemo upptagningsområde tvingas gå i Stene eftersom skolskjutsen plötsligt ändrats om av kommunen och styr barn dit. Kommunen kan inte ens uppge vem som fattade beslutet om att skolskjutsen ändrades om när handlingar efterfrågas. Detta är en aktiv strategi för att minska elevunderlaget i Hardemo – och sedan använda det som argument för avveckling. Samtidigt har delar av Stenes upptagningsområde ändrats om till att tillhöra Skogstorp, vilket har minskat deras elevantal.
Det är inte lokalernas fel eller att barn antalet minskar att Nämnden för Livslångtlärande inte kan hålla budget. Det är en politiskt beslutad underfinansiering! Pengar finns – men de används till annat. Beslut som rör våra barns utbildning måste ta hänsyn till mer än siffror på ett papper – även studieresultat, trygghet och personalens arbetsmiljö spelar en avgörande roll och måste vägas in i den övergripande bedömningen vid beslut.
Det här handlar inte enbart om avveckling – det handlar om brist på transparens, rättssäkerhet och ansvarstagande. Enligt kommunallagen (2017:725 6 kap. 37 §) ska kommunala beslut grundas på saklighet, dokumenteras och vara möjliga att granska. När styrande politiker fattar beslut som påverkar våra barns framtid utan att redovisa tydliga beslutsunderlag och utan att följa de demokratiska processer som lagen kräver, undergrävs både förtroendet för kommunen och medborgarnas rätt till insyn. Vi kräver att kommunledningen granskar fakta, följer lagstadgade beslutsprocesser och agerar i enlighet med offentlighetsprincipen och kommunallagens krav på öppenhet och saklighet.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
