Riseberga bönhus utgjorde ett religiöst centrum för den fria missionsverksamheten under mitten på 1800-talet. Foto: Fallet/Wikimedia Commons.
Riseberga genom tiderna - en utställning
Nästa måndag, 28 april kl. 18, är det invigning för en ny utställning om Riseberga kloster i Lekebergs utställningshall. Utställningen berättar i ord och bild historien om Riseberga kloster och Riseberga bönhus.
Utställningen arrangeras av föreningen Riseberga Rediviva, Intresseföreningen för Riseberga bönhus samt Lekebergs kommun och pågår fram till och med 3 juni.
Riseberga kloster grundades i slutet av 1100-talet, uppförd på gården skänkt av jarlen Birger Brosa. Det blev startpunkten för ett nunnekloster inom cistercienserorden och användes fram till mitten av 1500-talet, då klostret ödelades av en brand orsakad av ett blixtnedslag.
Positivt för bygden
Klostret ägde en hel del mark, mycket tack vare omfattande donationer från människor som ville trygga sin själ efter döden eller önskade få en gravplats i klostret. Med tiden kom klostret att äga bland annat gods, betesmarker, skog, och kvarnar i sex olika landskap. Mark långt från klostret arrenderades ut och man hade även intresse i Åmmebergs och Rönne hyttor, där man framställde järn.
Riseberga kloster hade utan tvekan en stor betydelse för den omkringliggande bygden. Många av bygdens invånare fick jobb i klostret - arbetare och hantverkare behövdes till själva bygget. Man behövde även hjälp med både jordbruk och trädgård, samt att bönderna i trakten fick en möjlighet att sälja produkter till klostret.
På ett annat plan satt cistercienserna på kunskap inom många områden och spred således information om allt från byggnadskonst till jordbruk och trädgårdsskötsel. Det rapporteras också att nunnorna dessutom var bildade och duktiga på sjukvård.
Möteslokal för väckelserörelse
Risberga bönhus i sin tur finns beläget intill Riseberga klosterruiner. Det byggdes år 1855 av Olof Hedengren, med syftet att användas som möteslokal för hans nystartade väckelserörelse Risebergsrörelsen.
Hedengren hade blivit religiöst intresserad efter en personlig tragedi. Han samlade folket på gården för att läsa religiös litteratur och predika. Så småningom steg intresset för den nystartade väckelserörelsen och allt fler människor sökte sig till Risberga.
Det var för att kunna ta emot alla besökare som Olof Hedengren uppförde bönhuset, som kom att bli ett religiöst centrum för den fria missionsverksamheten. Själva byggnaden är enkelt utformad och sparsamt dekorerad. Herrnhutarnas brödrasal i Stockholm sägs ha varit en förebild till bönhuset.
Efter det att Hedengren gick bort år 1870 förföll huset, men har därefter renoverats i omgångar, både 1955 och mellan åren 1999-2000. Den ursprungliga orgeln har sålts, men man har fortfarande kvar andra inventarier, biblar och sångböcker från Olof Hedengrens tid. Bönhuset förklarades som byggnadsminne 1970 och används fortfarande vid sommargudstjänster.
En stillbild från filmen "Barfota Rop." Foto: Barfota productions
Visar film
I samband med utställningen ”Riseberga - kloster och bönhus” visas även filmen ”Barfota Rop” på Sparbanksbörsen tisdag 29 april kl. 19.
Filmen är producerad och regisserad av Maria Viklund och hade premiär på SF Anytime i januari 2023. Den baseras på verkliga händelser i Sverige kring år 1840, då en väckelse kallad Roparrörelsen växte fram. Detta i en tid präglad av fattigdom, alkoholmissbruk, samtidigt som adeln och prästerna styrde. Att hålla religiösa samlingar utanför statskyrkan var förbjudet och kunde bestraffas hårt.
Rörelsen kännetecknades av att den berörde många barn och unga, som kom igång och predikade ett omvändelsebudskap. Barnens kallades ropare, för att särskilja dem från prästerna i kyrkan och deras predikningar. De styrande makterna försökte stoppa barnen men väckelsen hade redan skakat om och skapade förändring och hopp.
Filmen ”Barfota Rop” spelades in under sommaren 2018 och våren 2019, till viss del i just Lekebergs kommun. Många av skådespelarna i filmen är, kanske inte helt oväntat, just barn.
Filmvisningen sker i samverkan med Lekebergs Revysällskap. Entrén är fri, men för att få en garanterad plats bör man hämta eller lägga undan en fribiljett på Lekebergs bibliotek.
