Utställningen om Sophie Janson och Kina-Gunnar finns att se fram till 13 februari. Foto: Josefine Milton.
Utställning skildrar kända bygdebor
Än pågår den utställning på Lekebergs utställningshall som skildrar två av bygdens barn som gjort stort avtryck: Sophie Janson och Kina-Gunnar. Fram till 13 februari kan besökare ta del av några av Jansons vackra fotografier och Gunnars otroliga bedrifter. Sammanställt utställningen har Gunnar Öquist gjort.
Den pågående dubbelutställning är en del av firandet av Lekebergs 30-åriga historia som kommun. Utställningen hade premiär redan 13 januari och pågår fram till 13 februari, så än finns tid att ta del av Sophie Jansons (Anna Sofia Janson) och Kina-Gunnars (Johan Gunnar Andersson) intressanta livshistorier.
Uppväxt med kultur
Sophie Janson, född 1874, var under större delen av sitt yrkesliv verksam som fotograf med egen ateljé i Fjugesta. Hon växte upp på gården Övre Damsäter, i Axbergs socken, som ett av femton syskon - alla utom en var flickor. Av denna syskonskara var det åtta som överlevde skolåldern.
Man rapporterar att familjen Jansons hem var öppet för kulturella inslag och flera av döttrarna hade konstnärliga anlag. Sophie Jansons beskrivs av historietecknare som energisk och smart, en ambitiös flicka som gick ut skolan med högsta betyg. I unga år träffade hon en flicka som var fotograf i Örebro, ett möte som kan ha inspirerat hennes företagsamhet.
Ett porträtt av Sophie Janson 1909. Fotograf okänd. (Örebro stadsarkiv, SEJ-000099)
Var lärling
Sophie gick som lärling hos ett gäng olika fotografer, först hos Rudolf Petterson i Skåne, sedan hos Axel Barr i Örebro, för att sedan hamna hos Bernard Hakelier, utnämnd hovfotograf 1880, och slutligen Albin Andersson i Karlskoga.
År 1908 öppnade Janson egen ateljé på Klostergatan i Örebro, men öppnade samtidigt också en liten filial i Fjugesta. Så småningom bestämde hon sig för att helt satsa på sin fotoateljé i Fjugesta, då en växande municaplort, och flyttade över all sin verksamhet dit.
Efterlämnade kulturskatt
I närmare 50 år arbetade Sophie Janson som fotograf, både i sin ateljé men också ute i bygden. Hon cyklade bygden runt och fotograferade både fattiga som rika. Hon följde flera generationer genom kameralinsen, i ögonblick av arbete, glädje, fest och sorg.
När Sophie väl slutade med fotograferingen lämnade hon efter sig runt 50 000 glasplåtar hos Västernärkes hembygdsförening, en riktig kulturskatt och en ingående skildring av forna tiders Sverige som nu förvaras i Örebro stadsarkiv, arkiverat efter olika teman.
Sophie Janson avled 1981, hela 106 år gammal.
Några av Sophie Jansons bilder som är aktuella i utställningen. Foto: Josefine Milton
Känd vetenskapsman
Johan Gunnar Andersson, sedermera känd som Kina-Gunnar, föddes 1874 som enda barnet till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekverg, bosatta på Övre Östa i Knivsta socken. Redan som ung, endast 25 år gammal, deltog han i Alfred Gabriel Nathorst (polarforskare, botaniker och geolog) expedition till Spetsbergen, den största ön i ögruppen Svalbard, där man utforskade Kong Karls land och Vitön.
Andersson genomförde även en egen expedition till Björnön, ett besök som han sedermera kom att basera sin doktorsavhandling på. År 1901 blev han docent i geologi på Uppsala universitet. 1906 blev han tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning, ledamot av Lantbruksakademien år 1908 och av Vetenskapsakademien 1914.
Ett porträtt av Johan Gunnar Andersson. Foto: Josefine Milton
Fick sitt smeknamn
Smeknamnet Kina-Gunnar, eller Kina-Andersson, kom till honom efter att han 1914 anställdes av den kinesiska regeringen för att genomföra malmgeologiska undersökningar. Det ledde Andersson in på både paleontologiska, etnologiska och arkeologiska forskningar, med fokus på Kinas då okända förhistoria. Det var detta som gjorde honom känd så väl nationellt som internationellt.
Andersson arbetade med Kinas geologiska undersökning mellan åren 1914 och 1925. Samma år blev han professor i geologi vid Stockholms högskola och ett år senare, 1926, fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi. Andersson blev samtidigt utnämnd till föreståndare för Statens östasiatiska samlingar, ett vid tiden nyinrättat museum och företrädare till dagens Östasiatiska museet.
Svenska intressen
Värt att nämna är att Kina-Gunnar också tjänade svenska industriella intressen. I hemlighet ingick han, med löfte om stor belöning, en allians med aktörer inom Wallenbergsfären. Ambitionen var få koll på den kinesiska gruvnäringen, handeln järn och stål, och så småningom om olja.
Johan Gunnar Andersson avled 1960, 86 år gammal.
Johan Gunnar Andersson i mitten. Foto: Josefine Milton
Vetenskapspub på gång
För den som vill veta än mer om Kina-Gunnar kan man onsdagen 12 februari gå på Vetenskapspub, på Sparbanksbörsen, och lyssna på föreläsningen "Kina-Gunnars äventyr i Antarktis.”
Det är Gunnar Öquist, som tagit fram utställningen om Gunnar Andersson och Sophie Jansson, som kommer att berätta mer om Kina-Gunnars äventyr under den första Antarktisexpeditionen 1901-1902.
Det är fri entré och öppen bar. Föreläsningen börjar kl. 19.
Källor:
Anna Sofia (Sophie) Janson, www.skbl.se/sv/artikel/SophieJanson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2025-02-05.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Gunnar_Andersson
