21 September 2020
Tipsa: 073-094 57 58

"Vi har lösningen på NMT:s problem"

Hareton Akob på Laxå Bruks Miljöåtervinning AB. Foto: Henrik ÖstenssonHareton Akob på Laxå Bruks Miljöåtervinning AB. Foto: Henrik Östensson

I fredags kunde vi berätta att en del av det Stockholmsbaserade logistikföretaget NMT Think pinks avfall hamnat i Röfors.
Hareton Akob, som äger Laxå Bruks miljöåtervinning AB säger att det absolut går att sortera och återvinna byggsoporna från Stockholm.
– Jag har lösningen på NMT:s problem, Vi har sorterat och återvunnit en hel del, säger han.

Skalan på det som sker vid Laxå bruk är avsevärt mindre än de avfallslager NMT Think Pink har i exempelvis Skultuna utanför Västerås, eller i Kjula, Eskilstuna. Det kan man se med blotta ögat. NMT lagrade 28 000 ton sopor i Skultuna.

– Det är inte så att Laxå. Bruks miljöåtervinning har tagit hand om eller lagrar allt avfall från NMT, eller tänker göra det. Vi får lagra 10 000 ton här. Vi har ungefär 4 000 ton här just nu, säger Hareton och visar en mätning av högarna på området som är gjord av en utomstående konsult.

Han berättar om skälet till att man etablerade i Röfors.

– Det här är en bra anläggning för våra ändamål, med stora hårdgjorda ytor.

NMT är bara en av företagets kunder.

Förra veckan stoppade Sydnärkes miljöförvaltning verksamheten i Röfors. Protester från boende, buller, damm och kringflygande plast var skälet.

På vänster sida, osorterade byggsopor, tillhöger plast, sorterad för att kunna skickas på förbränning. Foto Henrik Östensson På vänster sida, osorterade byggsopor, tillhöger plast, sorterad för att kunna skickas på förbränning. Foto Henrik Östensson

Aktionsgruppen som bildats i Röfors för att stoppa Laxå Bruks miljöåtervinning AB hävdar att företaget bara lägger byggavfall på hög, att ingenting sorteras, eller återvinns.

– Företaget har lurat och ljugit sig fram ända hit och nu fortsätter de med det. Får de alla tillstånd blir det uppåt 50 000 ton liggande som deponi. När området är uppfyllt försvinner de, säger Björn Brohmee, ledare för aktionsgruppen.

Några mer konkreta belägg för att återvinningen skulle vara ett falsarium, eller att företaget skulle vara på väg bort, presenterar dock inte Brohmee.

Sydnärkes miljöförvaltning, som inspekterar verksamheten, menar också att sortering, återvinning, pågått, men att man trots det stoppat verksamheten.

Verksamheten stoppad

– Just nu sorterar vi inget, efter som verksamheten är stoppad. Men normalt gör vi det. Det är det vi tjänar våra pengar på, säger Hareton Akob och visar runt på området. Han berättar att Sydnärkenytt är den första tidning som varit inne i anläggningen.

Han visar också bilder som visar att åtminstone delar av anläggningen tömts på avfall.

– Det har sorterats, återvunnits, eller bränts i värmeverk.

– Vi har lösningen på de problem som NMT Think Pink har. De har inte lyckats sortera avfallet de samlat in. De har heller inte lyckats sälja det till värmeverken för att det innehåller för mycket föroreningar som värmeverken inte i vill ha. Sten, betong, gips och metall som exempel. De har gott om pengar, men trots att de hållit på länge, ingen lösning på hur de långsiktigt ska lösa problemen med byggavfallet. Jag har den lösningen. Vår sortering fungerar. Vi får ut fraktioner vi kan avsätta och återvinna.
– Först gör vi en grov sortering av avfallet med en grävmaskin, där lyfts stora bitar, stenar, träreglar och liknande ut. Sedan går avfallet genom en maskin som tar bort gips, grusrester, sten och liknande. Den är den volymmässigt största delen. Detta material blir fyllnadsmassor.

Sorterar ut metall

Företaget sorterar även ut metall. Det sker i en speciell maskin som arbetar med virvlande luft och magneter.

– Sedan går materialet vidare till ett transportband inomhus, där vi gör en manuell sortering. Sex man arbetar där med att skilja ut saker och sortera.
Hareton berättar vad de olika fraktionerna han sorterar ut används till.

Tillverkar stallströ

– Den kanske ekonomiskt viktigaste materialet vi sorterar ut är metall. Vi får också ut en hel del wellpapp. Pappen gör vi pellets av som används för stallströ, den tillverkar vi här. Vi tar också ut en liten del isolering. Av den kör vi en nermald massa som blandas asfalt för att göra den mer porös.

Textilier sorteras enligt Hareton också ut, liksom trä.

– En del trä går till värmeverken, annat går till ett företag som också tillverkar ett slags stallströ. Textil får vi också in en del, Det mesta går till värmeverken som bränsle. En liten del textiler kan vi använda till nytt textilmaterial som bygger på återvunnet material.
– Plasten får vi så pass ren att Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala kan elda den. De vill också ha med en del trärester, det höjer energivärdet.

Plast eldas i Uppsala

Hareton sticker dock inte under stol med att det blivit allt svårare att få värmeverken ta emot avfallet.

– Jag har avtal som löper på, Men det är klart att det varma vädret, även vintertid, gör att det behövs mindre bränsle.

Hareton menar dock att det bästa givetvis skulle vara att återvinna plasten.
– Förbränning är ju resursmässigt tveksamt och kostar en del. Vi betalar ju för att bli av med den. Vi har ett projekt där vi försöker pressa fram ett slags platt-material, skivor, eller brädor av plasten. Vi pressar i en av de ugnar som vi använder för att formpressa isolering här, en annan av företagets verksamheter.

Vill tillverka plastskivor

Hareton medger dock att det är en bit på väg innan det blir en produkt som fungerar.

– Ja. Det finns stora utmaningar. Avfallet består ju av plast med olika karaktär, smältpunkt, gäller att hitta värme och tryck i en kombination som fungerar. Vi är absolut inte där än. Får vi det att fungera vore det lösningen för många återvinningsföretag och betydligt bättre lönsamhet för oss. Skulle vi få till en säljbar produkt skulle vi kunna anställa åtminstone två man till här.
Han visar en karta om hur han tänkt sig utveckla området.

Ska bygga vall

– Kritiken mot det här började ju med att man inte längre kunde gå över området för vi satte i upp staket. Min plan är att bygga ett promenadstråk runt området, på utsidan av staketet.

– Visst bullrar det här, och dammar. Det är vi medvetna om. Ingen industri är helt ljudlös. Vi har vidtagit åtgärder för att minska problemen. Men allt tar lite tid. Vi har sökt tillstånd för att bygga en vall av fyllnadsmassor mot bebyggelsen. Den ska minska både buller och damm. Staketen vi byggt fångar upp kringflygande plast. Vi har redan satt upp nätstaket runt större delen av området. Vår plan var att stå stilla under sommaren och börja bygga vallen. Vi hoppas att vi alla fall kommer igång i augusti. Miljöförvaltningen har sagt ja, men vi väntar på bygglovsavdelningen.

Men tror du de förändringar du gör kommer få slut på protesterna?

– Det är jag jag tyvärr övertygad om att de inte kommer få. Aktionsgruppen sticker inte under stol med att de vill stoppa företaget, få bort oss. Min uppfattning är att de inte representerar en majoritet av de som bor i Röfors.

Sydnärkes miljöförvaltning menar att de åtgärder som företaget gjort så här långt inte räcker. Det var därför de stoppade verksamheten.

Tjänar pengar

Hareton är medveten om att det finns folk som tror att det är omöjligt att återvinna det avfall han tar hand om med någon ekonomisk vinning.

– Det behöver egentligen inte folk bry sig om. Jag ser en långsiktig ekonomi i det här. Kanske är det så enkelt att jag är en bra förhandlare. Jag tjänar på det här, vilket är självklart, Det skulle inte fungera om det inte gick att tjäna på det.

Laxå Bruks miljöåtervinning AB har i dag ett tiotal anställda.

– Alla har laglig lön och är stolta över sitt arbete. Vi har i första hand personal som stått långt från arbetsmarknaden. Stoppet gör att jag riskerar få börja säga upp personal i augusti om vi inte får tillstånd att dra igång verksamheten, avslutar Hareton.

(Texten har uppdaterats)

Tidigare artiklar

​Så hamnade Stockholmares byggsopor i Röfors

Vi kommmer överklaga

Sortering av byggavfall stoppas

Fakta:

Mätningen av avfallshögarna skedde med en drönare försedd med mätutrustning, en så kallad lidar-scanner. Företaget som utförde mätningen heter Astacus AB och är baserade i Motala.


Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-06-30 9:21
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.