När Sydnärkenytt besökte brandvärnet i Hasselfors, var Mikael Strömberg, David Koff, Markus Edström, Ronnie Elliot och Niklas Sjöberg redo för en måndagskoll av utrustning och bil. Foto: Josefine Milton
Varje sekund räknas i Hasselfors
Det dröjer 3,5 minut för brandmännen i Hasselfors från att larmet går, till att de lämnar stationen i full mundering. Brandvärnet är i stort sett alltid först på plats för att göra en första insats.
Det går snabbt för Hasselfors tio brandmän när larmet går. De som är hemma åker direkt till brandstationen vare sig det är dag eller natt. 3,5 minut efter larm kör de ut brandbilen från stationen.
– Många av invånarna ser att det är bra att vi finns, bra att vi är på plats fort, fastställer Mikael Strömberg som är kårchef i Hasselfors.
– Det är en trygghet för allmänheten, fyller Ronnie Elliot i.
De får ta emot alla de larm där de beräknas hinna fram snabbare än deltidsstyrkorna i Laxå och Fjugesta. Det händer också att de åker på larm längre bort för att stötta upp annan styrka.
I vagnhallen finns bland annat båt, våtdräkter och hjärtstartare redo för utryckning. Foto: Josefine Milton
För att arbeta inom ett brandvärn så krävs det att man genomgår en tredagars internutbildning hos Nerikes Brandkår i Örebro. Tidigare pågick den under en vecka.
– Då får man ta del av alla moment som vi utövar inom räddningstjänsten. Man får testa praktiskt och teoretiskt. Efter det har man en grund att stå på och en uppfattning av innebörden, men man har fortfarande övningar en gång i månaden, berättar Markus Edström.
Kontinuerlig utbildning och övning
Varje måndag träffas de för provlarm och service på brandstationen. Då går de igenom utrustningen och ser till att allt funkar, de har också då möjlighet att träna på olika moment. HLR-kurs deltar alla på varje vår och höst men det är även något som repeteras kontinuerligt under måndagarna. Brandövningar sker varje månad, ibland ihop med Laxå deltidsbrandkår.
I väntan på ambulans
Endast en tiondel av alla utryckningar sker på grund av bränder, övriga larm kan vara automatlarm till exempel från sågverket i Hasselfors, som ligger granne med stationen, eller trafikolyckor. Numera åker de även på IVP (i väntan på ambulans) som innebär att de som räddningstjänst åker ut när SOS-alarm får in ett larm om hjärtstopp och ingen ambulans finns i närheten.
– Skulle inte vi finnas på orten så är det 18 till 20 minuter tills Laxå eller Fjugesta är här, säger Mikael Strömberg.
Stationen ligger längs med genomfartsleden i Hasselfors, bredvid sågverket som tidigare var största anledningen till att brandstationen byggdes. Foto: Josefine Milton
Så kallad rökdykning utförs inte av ett brandvärn men Mikael Strömberg berättar att de har självskydd, skyddsutrustning som gör att de ändå kan vistas nära brand.
– För att det ska kallas rökdykning så ska röken vara så att man inte ser näven framför sig. Ser man att det brinner i ett hus och det är bra sikt då får man gå in.
Han fortsätter:
– Vi som värn ska göra en första insats och sedan kommer det alltid en deltidsstyrka eller kanske från en heltidsstyrka och har med sig de grejer som vi inte har. Som värn har vi väldigt många grejer för att kunna göra en bra insats.
Vid allvarliga olyckor
Efter varje utryckning krävs en del efterarbete för att iordningsställa utrustning och bilar för att vara redo om nytt larm går snabbt inpå. En utvärdering efter insatsen brukar ske och diskussioner om vad de varit med om, vad de gjorde bra och vad de kunde ha tänkt på. Efter allvarligare händelser när människor varit inblandade finns möjlighet för kollegorna på stationen att prata med varandra eller blanda in en stödperson.
– Det är jättebra att ta hjälp, oavsett egentligen vad det är. Det är bra att få prata av sig, annars ligger det bak i ryggen och skapar en massa tankar efteråt, säger kårchefen.
Det är åtta män och två kvinnor som i nuläget arbetar i brandvärnet i Hasselfors och flera av dem har varit brandmän där i många år. Sammanlagt har den nuvarande styrkan arbetat där i hundra år.
– Vi är ett gäng som stöttar samhället, det är något som vi har gemensamt. Ofta slutar man arbeta här för att man flyttar eller på grund av ålder, säger Markus Edström.
