Gröna politiker lärde
om hyggesfritt skogsbruk

Att partiledare besöker Sydnärke burkar i allmänhet ha med valrörelser att göra. Miljöpartisternas engagemang för skogsfrågor lockade dem dock till Tiveden, bland annat  för att EU beslutat om en rad rättsakter som kommer få stor påverkan på det Svenska skogsbruket.  Det handlar bland annat om skogens roll för kolinlagring.

Hyggesfritt sedan 2016

Sedan 2016 bedriver Sveaskog hyggesfritt skogsbruk på cirka 2000 hektar i anslutning till Tivedens nationalpark. Det lyser igenom att Sveaskog bedriver hyggesfritt skogsbruk just runt Tiveden för att tillgodose miljöintressen och den allt viktigare turistindustrin runt nationalparken

– Det hela började egentligen med ett så kallad FSC-råd. Människor, verksamheter, som berörs av vårt skogsbruk, bland annat turistföretagarna här, har rätt att kräva ett sådant råd. Då kom det fram önskemål om att undanta skogen närmast Nationalparken från skogsbruk, säger Peter Ask, skogsskötselspecialist på Sveaskog.

FSC betyder Forrest Stewardship Council och är en miljöcertifiering för skogsbruk.

Provar olika metoder

– Vi hade redan planer, strategier för att börja med hyggesfritt skogsbruk. Vi beslöt att använda det här området som lite experimentarea för hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen har en definition för vad som ska räknas som hyggesfritt skogsbruk. Den innefattar ett flertal olika metoder. Vi provar dem faktiskt alla här. De har det gemensamt att de inte innefattar kalhyggen. Vi vill veta vad som lämpar sig bäst på olika marker.

Skogsstrategi kommer”

När Rebecka Le Moine, riksdagsman för Miljöpartiet och partiets talesman för frågor om biologisk mångfald frågar representanterna för Sveaskog om varför man är så försiktiga med att införa hyggesfritt skogsbruk på hela, eller större delen av Sveaskogs skogsinnehav, och när det kan komma att ske, skruvar de på sig.

– Vi kan väl säga som så att vi har stora planer. Men Hyggesfritt skogsbruk passar definitivt inte för allt skogsbruk. Dit kommer vi aldrig. Men vi kommer har stora arealer där det bedrivs hyggesfritt skogsbruk, säger Peter Bergman, Naturvårdschef på Sveaskog.

– Sveaskog ska också komma med en stor skogsstrategi, där nya vägval, som hyggesfritt skogsbruk. Senare i år eller början av nästa år, fortsätter Bergman.

– Det är också viktigt att poängtera att det här handlar om kommersiellt skogsbruk, utan hyggen, produktion. Det vi jobbar med här är inte naturvård, skyddande av skog, menar Rune Andersson, på Sveaskog.

– Just det är viktigt. Ett hållbart hyggesfritt skogsbruk kan även vara kommersiellt, möjligt att tjäna pengar på, menar inflikade Per Bolund.

Peter Bergman Sveaskog,  fortsätter:

– Det man egentligen vill uppnå med allt hyggesfritt skogsbruk är en skiktning. Det ska bli en blandning av skog i olika åldrar. Men i vissa typer av skog kommer man aldrig nå dit. Här exempelvis, i tallskog, finns risken, chansen att det inte blir så mycket återväxt under de äldre tallarna.

Gran kan ta över

På andra områden menar experterna Sveaskog att granen kommer ta över allt mer.

– Granen gynnas av hyggesfritt skogsbruk.

I en hyggesfri skog är tanken att man ska avverka med 15-20 års mellanrum. Det man då gör liknar det som brukar kallas gallring i hyggesskogsbruk, det som ibland kallas traktskogsbruk. 

– Hur mycket man hugger kommer variera. I det här tallbeståndet har vi sparat ungefär 200 träd per hektar i det vi kallar en skärm. I granbeståndet intill har vi en annan metod. Där har vi huggit stammar över 45 centimeter och lämnat mindre luckor, gläntor i skogen här och där.

I början blir det både timmer och massaved vid avverkningarna. Men ju längre tiden går och ju mer skiktad en skog blir, desto större andel av det som huggs kommer vara grova träd som blir timmer. För massaindustrin kan det blir problem om mycket skogsbruk omvandlas till hyggesfritt.

Även hos privata skogsägare

Innan besöket vid Nationalparken hade Miljöpartisterna besökt en privat skogsägare som bedriver hyggesfritt skogsbruk, Anders Tivell, som vi tidigare skrivit om i Sydnärkenytt. Han har bedrivit hyggesfritt skogsbruk sedan många år och menar att nettot faktiskt blir högre och att han dessutom kan avverka lite kontinuerligt, istället för att som vid hyggesskogsbruk hugga allt på en gång, med 70 års mellanrum.

Oklart om kolinlagring

För 10-20 år sedan ansågs hyggesfritt skogsbruk helt uteslutet, rentav skadligt. Du talar många större aktörer om det som en möjlighet, även om motståndet är hårt.

När Per Bolund hävdar att kolinlagringen i marken och skogen blir större med hyggesfritt skogsbruk får han mothugg av Peter Ask, Sveaskog.

– Det finns ingen sådan forskning som säger att kolinlagringen skulle vara sömre i traktskogsbruk, hyggesskogsbruk. Det pågår forskning, där man hoppas kunna bevisa det, men man har inte lyckats än.