Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Mitt i Kumla ligger vad som troligen är Sveriges mest historiskt intressanta och välbevarade officersmäss, trots det aldrig funnits något regemente i Kumla.
– Det har det inte. Men i Sannahed tränade flera regementen soldater på 1800-talet. Vi ser det lite som att officersmässen, eller Bielkemässen som den heter, flyttade hem, när vi kom in i Kumla stadshus 2010, säger Anders Domhagen.
Att mässen heter Bielkemässen beror på Greven, militären och diplomaten Nils Bielke. Han ledde det som senare blev Livregementets grenadjärer vid slaget mot danskarna vid Lund, 1676. Han betraktas därmed som officersmässens urfader och har också fått namnge den.
Historien på Sannahed började någonstans under 1800-talet. Regementen hade på den tiden ofta inte någon fysisk hemhörighet utan var en administrativ enhet. Försvaret byggde ju på indelta soldater, som bodde i sina soldattorp.
– Man sammanstrålande och tränade vid Sannahed sommartid. Mellan höskörden och spannmålsskörden. Vintertid fanns där bara ett fåtal officerare och..Officersmässen.
Vid den tiden hade Närke-Värmlands regemente delats upp så det fanns något som kallades Närkes regemente, ett infanteriregemente, alltså fotsoldater.
– De övande tillsammans med Livregementets Husarer vid Sannahed.
1901 kom en stor förändring. Systemet med indelta soldater avskaffades och Sverige införde allmän värnplikt.
– Då kom behovet av kaserner att inhysa värnpliktiga i, administration och övningsplatser. Då byggdes det som sedermera kom att kallas I3, regementet i Örebro. Officersmässen vid Sannahed, som drevs av officerarna själva i officerskåren, flyttade från lokaler i Sannahed till regementet i Örebro.
Officersmässen är alltså ingen statlig egendom och har aldrig varit det.
– Nej, möblemang, historiska föremål och liknande skänktes av medlemmarna i kåren, officerarna. När någon avled donerades ofta saker till officerskåren. Annat, som en del vapen, har försvarsmakten skänkt till oss.
I och med försvarsmaktens förändring till värnpliktsarmé och flytten till Örebro förändrades delvis kårens arbete och officersmässen.
– I Sannahed var det helt frågan om en umgängesform. Man träffades och umgicks på mässen, drack, spelade och liknande. I Örebro började mässen tillhandahålla matservering dagligen för officerarna. Men det sociala, tillställningarna, ceremonierna, var fortfarande var en viktigt del.
Under hela tiden har det i mässen samlats allt mer minnessaker, krigshistoriska föremål, vapensköldar och allt möjligt.
– Under beredskapstiden tilltog det. Helt enkelt för att väldigt många officerare var aktiva under den tiden.
Flertalet föremål i Bielkemässen är skänkta, eller köpa med olika insamlade medel.
– Ta de här salt- och pepparkaren i silver, dem samlade officerare i olika årgångar pengar till, säger Lennart Pettersson, som är inventarieansvarig vid Bielkemässen.
Allt fortgick och utvecklades på mässen i kanslihuset vid I3 i Örebro. 1983 bytte officersmässen officiellt namn till Bielkemässen.
Men 1992 hände vad som blev början till slutet. Värnpliktsutbildningen vid I3 lades ner.
Verksamheten på området fortsatte dock, men i betydligt mindre skala. Regementet fick en försvarsplanerande funktion och ledde även hemvärnet i området. Hel avvecklades livregementets grenadjärer år 2000.
– Kommunen övertog regementsområdet, som blev Grenadjärstaden. Vi fick ha kvar officersmässen i kanslihuset men betala marknadshyra. Vi fick ett föreningsstöd, så det gick bra. Det gick några år. Sedan ändrades reglerna för stödet så det bara skulle gå till ungdomsverksamhet. Vi skulle behöva betala 200 000 i årshyra. Det skulle inte fungera. Det innebar att mässen avvecklades och alla föremål magasinerades.
– Kommunen var inte intresserade av att hjälpa till att bevara mässen.
Men så kom en öppning.
– Ja, vi kom i kontakt med Dan- Åke Moberg, dåvarande socialdemokratiskt kommunalråd i Kumla. Man höll på att bygga ut och modernisera kommunhuset i Kumla. En stor del av huset skulle omvandlas till utrymmen för representation, avtackningar, borgliga vigslar och liknande. Vi fick till ett avtal där vi får disponera lokalerna, men även Kumla kommun, som dessutom står för underhåll. I renoveringen gjordes utrymmena om så rumslayouten överensstämmer med den ursprungliga Bielkemässen på I3, fortsätter Anders Domhagen.
– Till och med träpanelerna som fanns i vår mäss återskapades här, Det är samma material och samma färger, fortsätter Lennart och visar en dörr mitt i den märka träpanelen inne i matsalen.
Dörren ser ut att vara en gammal dörr i trä, men är i själva verket ådringsmålad för att smälta in i den vackra panelen. 2009 var allt klart och officerskåren kunde flytta in Bielkemässen i nya lokaler, i Kumla stadshus
I rummen finns nu hundratals föremål. Tavlor, porträtt på alla regementschefer. Alla regementschefers vapensköldar.
– Förr var ju officerare ofta adliga. Då fanns släktens adelsmärke på skölden. När officerare, regementschefer inte var adliga användes initialer och andra symboler, kungakronor.
I ett rum hänger tiotals bröstharnesk som skänkts till mässen. De är äkta och har används i krig. Varje plåt har ett märke, som ett avtryck av ett finger.
– När de var färdigsmidda provsköt man på dem, för att se om de klarade ett skott.
Det finns också mängder med hillebarder och pikar.
– De har dock inte använts i strid och kommer från Gotland till Sannahed på sent 1800-tal. De skänktes sedermera till officerskåren
En pik användes genom att soldaten körde ner ena änden i marken och riktade den andra mot anstormande hästar och soldater, som spetsades på piken.
För officerare med anknytning till Örebro län
– Vi använder mässen för olika aktiviteter. Kamratmiddagar, högtidsmiddagar, pubkvällar och givetvis möten av olika slag.
Men vilka är med i officerskåren?
– Det är dels vi som varit officerare på I3, Livregementets grenadjärer, men också officerare som verkar i, har, eller har haft anknytning till Örebro län. Så här säger våra stadgar:
Kåren ska vara den naturliga samlingsplatsen för officerare verksamma i länet eller med tidigare koppling till Örebro län. Allt sammantaget syftande till att bevara en traditionell miljö för officerare att mötas och umgås i. En inkluderande och öppen miljö, samt en levande mäss.
Så en lite exklusiv klubb får man nog säga att det är.
– Men så är det, men den som vill får gärna besöka vår fina mäss. Vi har bland annat haft TV-programmet Antikrundan på plats. Man menade att det här är en av de bäst underhålln och välbevarade officersmässer som finns i Sverige. Trots att lokalerna alltså inte är så gamla. Tillsammans med Kumla kommun vårdar vi ett regionalt kulturarv, avslutar Anders Domhagen.
Livregementets grenadjärers officerskår som kårens officiella namn lyder, har ungefär 250 medlemmar och växer.