Utformningen av refugerna, som nu rivs, gjorde att bilister från norr hamnade bredvid bommen, något Trafikverket tycker är akut. Chansen är dock stor att det blir en lösning helt utan bommar i framtiden, men innan dess måste refugen rivas. Foto: Henrik Östensson
Trafikverket tvingar
kommunen att bygga
om cykelbana
I början av oktober kunde vi berätta om en ny cykelbana i Hällabrottet, som band ihop cykelbanor i själva Hällabrottet med Kyrkogatan och vidare in mot Kumla. Cyklister, gångtrafikanter skulle då kunna trafikera säkert, skilda från varandra. Nu måste kommunen ta bort cykelbanan över den järnvägskorsning som finns längs sträckningen. Trafikverket beskriver situationen i korsningen som ”akut”.
Det Trafikverket kräver är att de refuger, som gör att bilister som kommer från Kumlahållet måste åka över i det andra körfältet tas bort. Varför är det då viktigt? Jo, kommer man i bil från Kumlahållet räcker inte bommen ut över det körfält man kör i.
Bommarna över järnvägsövergången spärrar nämligen bara ett körfält, så kallade halvbommar. När kommunen byggde cykelbanan fick man göra en lösning vid korsningen, där biltrafiken leddes om till ett körfält, för att få plats. Resultatet blev då att bommarna bara täcker gång- och cykelbanan från norr.
Järnvägen det handlar om är alltså industrispåret mot Kvarntorps industriområde. Hastigheten förbi korsningen är satt till 20 kilometer i timmen för tågen. Det går kanske 1-2 tåg om dagen i snitt.
– Vi får lov att riva refugerna så att bilisterna inte behöver byta körfält. Ingen bra lösning. Det innebär ju att cyklister, gångtrafikanter och bilister åter måste samsas på samma körbana, säger Jörgen Svensson, gatuchef Kumla kommun.
Rivningen av refugen pågår just nu.
Men kommunicerade ni inte med Trafikverket innan ni gjorde ombyggnaden?
– Jodå. Vi har haft en dialog med Trafikverket, åtskilliga kontakter, hävdar Jörgen Svensson.
Trafikverket skrev att bommar inte behövs
Som allt annat i en kommun är åtgärder som cykelbanan ofta resultatet av åratals planering. Det är många intressen, lagar, regler, som ska vägas ihop innan en sådan ombyggnad görs.
Bland annat har Svensson haft telefonmöten och mailkontakter med just Trafikverket, om plankorsningen.
Bland annat kom följande svar, 2022, från en tjänsteman på Trafikverket:
”Jag ber om ursäkt för att återkoppling har dröjt sen vi senast pratade i telefon. Den interna planeringen i Trafikverket har strulat då utrullningsplanen för det nya tekniksystemet har dröjt. Det gör att Trafikverket inte hinner bygga om plankorsningen i samband med er Cykelväg 2024. Vi föreslår därför att kommunen bygger cykelvägen enligt era planer fram till fastighetsgränsen, och att cyklister och bilförare delar vägutrymmet över plankorsningen. Trafikverket kommer i ett senare skede och bygger om plankorsningen och anpassar den då till cykelvägen, utan kostnad för kommunen. Jag har tidigare läst våra riktlinjer fel, och några bommar är inte nödvändigt. Istället skulle vi bygga en gångfålla, då hastigheten på tågen är max 20 km/t. Hur ställer ni er till den lösningen?”
Utifrån dessa kontakter sjösatte Kumla kommun planerna och byggde cykelbanan två år senare, i oktober i år. Kommunen gjorde helt enkelt tolkningen att det sätt man valde att bygga genom järnvägskorsningen uppfyllde kraven, enligt Trafikverket skulle det ju egentligen inte ens behövas bommar. Jörgen Svensson menar att det är just en ”fålla” för gång och cykeltrafik man gjort.
Det nya tekniksystem, som alltså fortfarande inte är satt i bruk på den här järnvägssträckan, ska, enligt vad Sydnärkenytt erfar, bland annat innebära att den inte kommer behövas några bommar, precis som trafikverket skriver.
Refug måste rivas, situationen akut
Men sedan cykelbanan kom till har trafikverket reagerat och nu är det ett helt annat budskap. Efter ett telefonmöte fick Jörgen Svensson följande mail, nu från en annan tjänsteman, Linda Pettersson, titel trafikplanerare:
”Utifrån dagens möte så kommer här några korta sammanfattande punkter;
För att Trafikverket skall erhålla ett säkerhetstillstånd som infrastrukturförvaltare, så måste Trafikverket ha ett säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Riktlinjen ”TDOK2015:0311 - val av skyddsalternativ” är en del av säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Trafikverkets infrastrukturregelverk (TRVINFRA) konkretiserar dessa krav med tekniska krav och regler för TRV infrastrukturanläggningens egenskaper och skötsel.
Den ombyggnation av gång- och cykelbana som är utförd på Yxhultsvägen innebär att skydd och utformning vid plankorsningen Älvesta (Yxhultsvägen) inte uppfyller ställda krav och regelverk. Det är därför nödvändigt med en snabb lösning/åtgärder. De åtgärder som vi bedömer som alternativ i det akuta läget är:
1. Återställ vägen.
2. Stäng plankorsningen. (alltså all biltrafik samt gång- och cykeltrafik)
En fortsatt dialog behöver därefter tas för åtgärder i plankorsningen på längre sikt. En lösning som diskuterats är en anläggning med helbom (från B-anläggning till A-anläggning med långa bommar).
I nästa mail, skriver Linda Pettersson så här:
”Trafikverket vill att kommunen återställer plankorsningen vid Älvesta (Yxhultsvägen) under nästa vecka. Med återställa menar vi att refugen och den reflexstolpe som sitter närmast plankorsningen tas bort. Det är i enlighet med tidigare mail som kommit från Trafikverket då syftningen däri har varit att gångtrafikanter och cyklister ska dela på biltrafikens vägbana”.
De andra alternativen till plankorsningsutformning tar vi gärna en dialog om tillsammans med kommunen efter att det akuta skedet är över.”
Från att Trafikverket sagt att korsningen egentligen inte ens kräver bommar har man alltså kommit fram till att den situation som man menar uppkom sedan kommunen byggde refugen är akut.
Det finns alltså bommar, ljud- och ljussignaler på platsen. Det Trafikverket såg som en akut situation är alltså att bommen inte täcker körfältet från norr.
Linda Pettersson på Trafikverket säger så här när Sydnärkenytt kommer i kontakt med henne:
– Det kan bli så att vi bygger om korsningen till en utan bommar. Men innan dess så måste bommarna finnas där, och utifrån det regelverket så ansåg vi läget akut vid korsningen. Man kan ju misstolka det som att det är fritt fram att köra.
Men det finns ju fortfarande signaler. Om nu bygger om till en korsning utan bommar finns ju bara signaler, vad är skillnaden?
– Det är ett annat regelverk, ett annat styrsystem. Med det trafiktillstånd vi har i dag måste bommarna finnas.
Samma svar ger Pettersson på frågan om varför man inte helt enkelt kan ersätta halvbommarna med ett par som täcker hela korsningens bredd.
– Då måste vi ändra signalsystemet, säger hon.
Hur menar du då?
Helbommar kräver att man ändra signalerna för tågen.
Jörgen Svensson kommenterar det hela så här:
– Det är klart att vi tycker att det här är tråkigt. Det är ingen bra lösning alls, sämre ur trafiksäkerhetssynpunkt. Men vi har bara att anpassa oss, naturligtvis kostar det pengar i onödan.
