27 September 2020
Tipsa: 073-094 57 58

"Kvarntorpshögen ingen tickande miljöbomb"

Stig Wikström, som varit brandchef i Kumla, har skrivit en bok om Kvarntorpshögen. Foto: LG MånzonStig Wikström, som varit brandchef i Kumla, har skrivit en bok om Kvarntorpshögen. Foto: LG Månzon

Stig Wikström som tidigare varit Kumlas brandchef ger nu ut en bok om Kvarntorpshögen.

— Jag hade lite tid över och tyckte det var lika bra att göra en dokumentation av högen medan det finns folk som kommer ihåg, säger han.

Stig anställdes på Kumla brandkår 1972, och arbetade där fram till 1987. Därefter anställdes han på Sakab. Han är numer pensionär och bor sedan åtta år tillbaka med hustrun i Kristinehamn.

—Tidigare har jag skrivit en bok om stadsbränder i Kristinehamn, säger han.

Heltäckande

Hans syfte med boken “Kvarntorpshögen 1942 — 2019” har varit att ge en sammanhållen och heltäckande redogörelse för hur högen kom till.

— Den ska i första hand ses som ett historiskt dokument, och den vänder sig till de som har ett historiskt intresse för bygden.

Stig har fått fram uppgifter från både skriftligt och muntliga källor - inte minst kommuntjänstemän, exempelvis förre kommundirektören Thage Arvidsson.

När Kumla kommun tog över ägarskapet för högen 1982, för en ersättning av tio miljoner kronor, hamnade ansvaret för släckningen hos Kumla brandkår.

— Som brandchef mellan 1979 och 1987 ägnade jag mycket tid åt undersökningar och släckningsinsatser på Kvarntorpshögen.

Miljötänk ett okänt begrepp

Det var Sveriges behov av olja under andra världskriget som gjorde att olja började utvinnas ur den oljeskiffer som fanns i Kvarntorp. 1942 framställdes den första oljan, och bolaget hette Svenska Skifferolje Aktiebolaget, SSAB. Därmed började högen, som består av rester från oljeskifferindustrin, att växa.

I boken konstaterar Stig Wikström att “människoliv var en förbrukningsvara under andra världskriget och att det därför inte var så konstigt att det samma gällde miljön”. Miljöskydd och växthuseffekt var okända begrepp då alla naturtillgångar kändes som oändliga.

SSAB betalade ut stora belopp i ersättningar till de som drabbades av skador i samband med verksamheten. Och miljöstörningar blev det, i boken berättas det om årsutsläpp av 50 000 ton svaveldioxid, när det begav sig under Skifferbolagets tid fram till 1965.

— Effekten blev att all plåt utomhus rostade, som taggtråd, plåttak, hängrännor och lantbruksmaskiner. Det skedde även en del vattenutsläpp, ända ut i Hjälmaren, och luftföroreningarna drabbade tallskogen.

Märkligt är, tycker Stig, att SSAB:s verksamhet tilläts pågå trots att bolaget aldrig kunde lämna en enda krona i vinst.

— Att verksamheten sysselsatte 1 000 personer var väl ett skäl till det ...

Stig Wikström betraktar en instörtning, eller krater. Arbetet som brandman kan vara riskfyllt. Stig Wikström betraktar en instörtning, eller krater. Arbetet som brandman kan vara riskfyllt.
Slagghögen gav vika

I egenskap av brandchef fick Stig åka till högen många gånger på 80-talet.

— Under tre-fyra år var vi ofta där, huvudsakligen undersommarhalvåret. Då hade vi bränder som alstrade svavelrök som tog kål på mjöldaggen i området. Inte så nyttigt, konstaterar han.

Senare gjorde kommunen åtgärder i området, som utgrävningar av heta partier, för att stoppa bränderna. Stig minns med fasa de instörtningar som kunde ske på slagghögen, att underlaget plötsligt gav vika och det blev en krater orsakat av hålrum som glödde.

— Man kunde se hur det lyste rött på schaktväggarna, och det steg kraftig svavelrök som var mycket otrevlig. Idag skulle man nog ha tänkt sig för att skicka upp personal under de omständigheterna. Det gav en tankeställare om vilka risker vi utsatte oss för ...

Med en linbana transporterades restprodukter. Bilden från 1940-talet. Foto: Kumla kommuns bildarkiv Med en linbana transporterades restprodukter. Bilden från 1940-talet. Foto: Kumla kommuns bildarkiv
Ingen “tickande miljöbomb”

En vanlig uppfattning är att slagghögen brinner. Det är inte korrekt, menar Stig.

— Nej, det som sker är kemiska reaktioner vilket ger en temperatur på sin höjd på ett par hundra grader, det är ingen brandreaktion. Vad jag ser över perioden, är att temperaturerna är på väg ned, det blir mindre och mindre vattenånga, och växtligheten etablerar sig bättre och bättre. Mitt allmänna intryck är att högen svalnat.

Kvarntorpshögen är enligt Stig ingen “tickande miljöbomb”, som det ofta hävdas.

— Det sker visserligen en urlakning, men de konsultutredningar som gjorts visar att riskerna inte är så stora. Man ska göra så lite som möjligt, inte röra högen, är hans råd.

Och inte täcka över högen?

— Nej, men skulle kommun gå vidare med den idén är det stybbhögarna som ska täckas, det är ett betydligt mindre projekt.

Idag är Kvarntorpshögen så mycket mer än en stinkande avfallshög. Nu känns vindar av kultur och friluftsliv. Här finns den riksbekanta utställningen “Konst på hög”, och vill man röra på påkarna kan man ta sig upp till toppen via en trappa som har inte mindre än 427 steg.

Men det finns dock några viloplan på vägen ...

FAKTA

Titel: Kvarntorpshögen 1942-2019

Författare: Stig WIkström, egen utgivning

Sidantal: 134, hård pärm

Boken säljs på bokhandeln Ugglan i Kumla, och i planen ligger att den även ska säljas på Kvarntorpshögen.

Utgrävning av heta partier på högen var tidigare ett sätt att få ned temperaturen. Foto: Kumla kommuns bildarkiv Utgrävning av heta partier på högen var tidigare ett sätt att få ned temperaturen. Foto: Kumla kommuns bildarkiv
Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-09-08 15:28
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.