Skogsglädje med
Skogsmulle i Hidingsta
I en liten glänta i skogen i Hidingsta, söder om Kumla, hörs glada tjoanden från barn. Det är Skogsmulleträff. Barnen som är mellan 4 och 6 år kommer rusande och berättar vad de gjort.
– Om man kommer vilse ska man lägga ut pinnar och krama ett träd så vuxna kan hitta en, säger lilla Nora och kramar ett träd.
Skogsmulle, eller mulleskola som det ibland kallas är en verksamhet som går tillbaka ända till 1950-talet. Kanske var Mulle som störst på 1970-talet, då det fanns mullegrupper i princip i var enda ort.
Det är friluftsfrämjandet i Kumla som ordnar Skogsmulle i Hidingsta.
I centrum för det hela står trollet Mulle som ibland kommer på besök ibland. Men för att han ska våga visa sig måste man ropa på honom.
– Hur ropar man på Skogsmulle frågar Siv Johansson, ledare:
Hej Kollikok
– Man ropar hej kollikok tre gånger. Då kommer han, men i dag är han inte i skogen, utropar barnen.
Mulle handlar om att upptäcka skogen, och lära sig känna ansvar för den och de djur som finns där. Man får lära sig om allemansrätten, att inte skräpa ner, att alltid plocka upp , att inte gå vilse och liknande. Att man inte ska förstöra och vara försiktig är självklarheter.
– Man kan väl säga att vi jobbar med barnens naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje. Det utvecklar deras ansvar för skogen och de som bor där, säger Pia-Maria Berg, också ledare.
Det handlar också om att ge barnen en positiv upplevelse av skogen, naturen.
Lite artkunskap brukar också hinnas med.
Ledare i 26 år
– Här har vi både ett vindskydd, en eldstad och lite annat, berättar Siv och visar fram till gläntan..
Att det är så fint är ingen slump. Det är nämligen Sivs och hennes makes mark.
– Det gör ju att vi kan ordna lite här. Jag har varit ledare länge, 26 år. Det började med att min dotter började på Mulle och så kom det fram att det behövdes ledare.. Jag insåg att en sådan här fin verksamhet bygger på ideellt arbete. Jag engagerade mig. Sedan har det fortsatt. Jag älskar att se barnens glädje när de kommer ut i skogen, Det händer något. De tar initiativ, leker, utvecklas, säger Siv.
Hon fortsätter:
– Det är ju extra roligt när föräldrar som var här på Skogsmulle när de var små kommer med sina barn.
“Det händer något med barnen i skogen”
Pia-Maria och Siv förbereder träffarna och planerar ganska noga. Men lika ofta händer det att barnens egna initiativ får råda och de får leka på sina egna villkor.
– Det händer något med barnen i skogen och naturen, vi brukar säga att vi uppmuntrar till det som brukar kallas grovmotorisk lek, säger Pia-Maria.
När Sydnärkenytt är på besök har barnen fått leta efter leksakshundar i skogen, följa ledtrådar. När det var klart radar några barn upp hundarna på en stor sten.
– De här stora stenarna, klippblocken, är lite av barnens favoritplats. Det händer nog att föräldrar blir oroliga när barnen härjar runt bland blocken, klättrar, leker, men det är verkligen en plats som sätter fart på barnens fantasi och lekförmåga.
Några föräldrar är med i skogen.
– Men det får inte bli för många, ofta tyr sig barnen då till föräldrarna och hämmas i sin lek, menar Siv.
Friluftsfrämjandet.
Mulle är en aktivitet inom Friluftsfrämjandet, för barn mellan 4 och sex år. Det finns aktiviteter både för yngre och äldre barn också. Strövarna kan man vara med i från sju år. För lite äldre barn och ungdomar finns Frilufsarna, för de allra yngsta, något som påminner om öppen förskola, men i naturen.
Exakt vad som finns på din ort kan man läsa sig till på friluftsfrämjandets webbplats. Tyvärr har antalet Skogsmullegrupper tunnat ut. Friluftfrämjandet är också delaktiga i så kallade Ur- och skurförskolor, även på dessa dyker ibland Mulle upp. Dessa förskolor blir lite som Skogsmulle varje dag för de barn som går på dem.
Friluftsfrämjandet i Kumla har två grupper.
Alltid på lördagar
Skogsmulle i Hidingsta träffas fem gånger på våren och fem gånger på hösten. Alltid på lördagar.
– Vi brukar också ha en träff mellan jul och nyår.
Ett stående inslag, varje Mulleträff, är att myrorna i myrstacken måste få mat. Varje barn har en lite burk med Mulletrollet på.
– Det är pärlsocker, utropar en liten kille och stoppar in några korn i munnen.
– Man får smaka, men myrorna ska få också, säger Siv och leder barnskocken fram till myrstacken, där de försiktigt slänger lite socker åt myrorna.