På måndag tas det slutgiltiga beslutet om Hardemo skola

Kommunledningen och nu även Vänsterpartiet anser att Förvaltningen för livslångt lärande rätat ut frågetecknen som enligt oppositionen, som begärde återremiss, fanns i utredningen. Bland annat anser man att man förklarat varför man inte följt barnkonventionens alla delar, bland annat artikel 12. Förvaltningschefen, Linda Meriloo har tidigare medgivit att man inte gjort det. Förvaltningen förklarar det med att det skett för barnens bästa, att man inte velat oroa barn och vårdnadshavare.

Arbetsgruppen som jobbar för att rädda skolan i Hardemo begärde en laglighetsprövning av beslutet att lägga ner skolan och förskolan i Hardemo, när det togs i Nämnden för livslångt lärande den 16 december, förra året. Just för att gruppen menar att man brutit mot barnkonventionen, som är lag i Sverige.

Förvaltningsrätten som hanterar sådant har dock sagt att man inte vill ta upp ärendet förrän det klubbats slutgiltigt i fullmäktige, vilket alltså sker först nu på måndag. Det gör att gruppen behöver lämna in en ny ansökan om laglighetsprövning. Vad som händer om Förvaltningsrätten skulle anse att beslutet strider mot lagen är inte helt klart.

Moderaternas och Socialdemokraternas främsta argument för nedläggningen är att det blir färre barn i kommunen och att man behöver göra något åt kostnaderna i Förvaltningen för livslångt lärande. Man hävdar också att skolan i Hardemo ger upphov till utbildning som inte är jämlik och att skolan är för dyr i förhållande till antalet barn.

Weronichas son utsattes för mobbing

Vilka konsekvenser får då beslutet? Vi har pratat med några olika föräldrar till barn på Hardemo skola, som får ge sin syn på skolan och vad en nedläggning innebär för dem

Weronicha Holms barn, tvillingarna Louie och Flora-Lee, har bara gått på Hardemo skola i drygt ett år. De går i Hardemo fast familjen är bosatt mitt inne i Kumla.

– Allt började egentligen redan i förskoleklass, när barnen började på Malmen här i Kumla. Jag borde ha sett till att barnen flyttade långt tidigare, säger hon.

– Det började redan tidigt med återkommande incidenter. Louie ramlade och slog sig, Louie hade skadat sig i lek, han hade blåmärken, rivsår och rentav bitmärken. Han sa inte så mycket hemma, i skolan sa man att allt var bra. Efterhand mådde Louie allt sämre. Han fick utbrott hemma och var mycket orolig. Det började krypa fram att han var utsatt för ganska allvarlig mobbing, med inslag av både våld och hot. Det hände att han fick springa hela raster, för att hålla sig undan sina mobbare. Jag fick ha ögonen på mobilen hela tiden. De hörde ofta av sig och jag fick hämta Louie.

Problemen tilltog

– Först  började man hävda att problemen handlade om hemförhållanden. En dag hade han symtom som påminde om astma, eller krupp. Det slutade med att 1177 larmade ambulans efter mitt samtal. Det visade sig att Louie hade  allvarlig panikångest. Han var rädd att gå till skolan. Han var då 8 år.

Han fick vara hemma en tid. Det var i slutet av vårterminen. På sommarlovet var det lugnare, Louie mådde bättre.

Men under höstterminen tilltog problemen.

– Jag insåg då, vilket jag ångrar att jag inte gjorde tidigare, att något var tvungen att ändras. Jag hörde mig för om möjligheten att byta till en annan skola. Det var ont om platser, men efter en tid hörde man av sig från Hardemo och erbjöd mina barn plats, de kunde börja relativt omgående.

Allt vände på Hardemo skola

På Hardemo skola vände allt. Snabbt.

– De kom snabbt in i varsitt kompisgäng, vilket var bra. Flora-Lee som oroat sig och ofta försökt skydda Louie kunde fokusera på sig själv.. Studieron, lärandet, kom på en gång. På en termin ”växte” tvillingarna en årskurs. Jag blir rörd till tårar när lärarna berättar att det varit ett lite bråk, barnen har blivit lite osams, men de har pratat och rett ut det. Det är en fantastisk miljö fört barn att utvecklas i, med lärare som ser barnen. Jag har ju förstått i efterhand att man i princip inte har någon mobbing på Hardemo skola. Så skulle alla barn egentligen få ha det, under hela skolgången.

Hur ser du på att skolan nu kommer läggas ner?

– Jag är ledsen, lite uppgiven, mina barn har äntligen, efter år, kommit tillrätta, mår bra, utvecklas som barn ska. Nu vet vi inte vad som händer. Louie är ju livrädd för att hamna på Malmen igen. När jag tänker på vad framför allt Socialdemokraterna lovande inför valet, ”små barngrupper”, ”vi rör inte förskolan och skolan”, är det klart att jag är besviken.

Hon menar att det är just storleken på skolan, det familjära, som passat hennes barn, kanske framför allt Louie, så bra och fått dem att utvecklas.

– Jag hoppas ju att barnen hamnar på Stene i alla fall. Louie är som sagt rädd att komma tillbaka till Malmen. Händer det måste vi bryta upp och flytta från kommunen. Men det vet jag inte om jag har råd med, jag trivs i Kumla.

Valde Hardemo trots att de bor i “fel” kommun

För Sandra Ahlm och Richard Persson var det självklart att barnen, William och Walter skulle gå på Hardemo skola, redan tidigt, trots att familjen bor i Hallsbergs kommun.

– Vi bor precis på gränsen till Kumla kommun, nära Brändåsen, men på ”fel” sida av motorvägen. Jag är själv uppväxt i Hardemo och gick på skolan, det var en trygg, bra skola, något som hjälpt mig i livet, säger Richard Persson.

William går i ettan medan Walter är fem och går i förskolan i Hardemo.

– Det är familjärt, litet. Jag tror det är väldigt bra för barnen. Alla känner alla. Alla lärare, även de som inte har våra barn känner ju dem. Jag tror skolans storlek tvärt emot vad makthavare säger skapar trygghet och ett bättre lärande, menar Sandra Ahlm, själv lärare, men på en annan skola.

Alla barn leker med varandra, oavsett årskurs

Hon fortsätter:

– Alla barn leker ju tillsammans på rasterna från förskolan till sexan. Jag tror det är lite unikt, bra för barnen. Det finns ingen mobbing. De äldre bryr sig om de yngre.

Hardemo har ju B-form, två årskurser i varje klass, hur ser ni på det?

– Jag tror det mest ger fördelar. Det kräver ju en del. Men på Hardemo skola hanterar man det suveränt. Man jobbar i grupper och delar på barnen i moment där det behövs. Jag har själv jobbat ett par år i B-form och såg det som en bra tid, säger Sandra.

Hur kommer ni göra nu? Det blir sannolikt så att skolan läggs ner.

– Vi vet inte riktigt än. På papperet tillhör vi ju Östansjö skola. Men nu har ju pojkarna sina kompisar i Hardemo. Det är ett lite avancerat förfarande för oss från en annan kommun. Vi måste ansöka om att få ha våra barn i en annan kommun, det kan vi göra först i april. Hittills har vi varit tvungna att göra det inför varje läsår.

Ingick inte i planerna med nedläggning

Det var inte helt självklart att barnen skulle få plats på Hardemo skola, trots att det fanns plats.

– När det gällde förskola blev vi förts placerade på Stene Skola i Åbytorp, fast vi inte alls ansökt om det. Då fick vi bråka för att vår son skulle få börja på Hardemo skola, där man sa att det var fullt. Nu bara något år senare säger man att det är för lite barn där, känns märkligt.

– För våra barn vore kanske det bästa om de ändå hamnade i Stene skola, Åbytorp. Vi kör ju barnen till skolan varje dag, så det blir en bra bit till. Att man skulle lägga ner skolan fanns ju inte direkt med i våra planer.

Richard skickar med en åsikt till andra föräldrar i Kumla kommun.

– Det handlar ju inte bara om Hardemo skola.. Man ska lägga ner sju förskolor. Det är ingen tvekan om att man vill gå mot färre men större skolor.  Är det bra? Vill ni ha det så?