En tornseglare där den trivs bäst, svävande på himlen. Fågeln kan dyka i över 200 kilometer i timmen.
Luftens egen seglare
välkomnas till Kumla
Anpassade till ett liv i luften lever tornseglaren en svävande tillvaro. Fågeln, som till formen påminner om svalor, är känd för att uppehålla sig i luften under flera månader och ofta utan avbrott. I Kumla kommun välkomnar man de sociala fåglarna med att sätta upp bostäder för dem på stadshuset fasad.
Tornseglaren, eller Apus apus som den heter på latin, är en fågel inom familjen seglare. Även om de utseendemässigt påminner en del om svalor, så är de mer nära besläktade med kolibrier och trädseglare. Det har varit en relativt vanlig fågel, med stor spridning, men har på senare tid minskat kraftigt i antal. I Sverige räknas den som rödlistad i Artdatabanken; det innebär att tornseglaren anses vara starkt hotad och att den i framtiden kan försvinna om man inte utför åtgärder.
– Anledningen till att arten minskat så kraftigt är för att vi inte längre lever som vi gjorde förr. Tornseglaren bygger normalt sett sina bon i håligheter vid hustak, så har den bott i mänsklig närhet under hundratals år, men nu för tiden bygger vi på andra sätt. Vi bygger tätare hus, där det inte finns några håligheter. Det innebär för tornseglaren en brist på boplatser, förklarar David Kindgren Bartholdsson, naturvårdshandläggare på Kumla kommun.
Så här ser tornseglarnas holkar ut på stadshuset. Foto: David Kindgren Bartholdsson
Satt upp holkar
Tornseglaren är en av kommunens ansvarsarter. Det innebär att man särskilt jobbar med att gynna dessa arter, se till att de mår bra och överlever långsiktigt. Rent konkret för tornseglarens del innebär det att man nu satt upp över 20 fågelholkar på stadshuset fasad, menade att bli långvariga hem för fåglarna.
– Arbetet kring tornseglarna har pågått sedan förra året. Då hade vi en konferens om ekologisk hållbarhet som blev väldigt uppskattad. Så vi diskuterade huruvida det fanns någonting vi kunde göra på kommunhuset för att väcka intresse och sprida information om tornseglaren, både internt och utåt, berättar David.
Att holkarna hamnade just på stadshuset är ingen slump. Tornseglaren finns redan på plats i stadsmiljön och återkommer år efter år. Nu har fåglarna någonstans att häcka under sina sommarmånader i Kumla.
– Ska man ha en fågel i en holk, så ska det vara en tornseglare, skämtar David och skrattar. De är rena av sig och håller efter sitt hem. Om de hittar någonstans att bo kan de bli kvar i flera årtionden utan att man behöver städa ur holken. Varje fågel kan dessutom äta tusentals mygg om dagen.
Månader i luften
Tornseglaren spenderar största delen av sitt liv i luften. Genom mätningar har man kunnat se att somliga fåglar befinner sig i luften så mycket som tio månader i sträck - utan att landa.
– De äter i luften, fångar luftplankton, spindlar, flugor, myggor och andra insekter. De parar sig i luften, gör sina behov där och dricker genom att flyga ner mot en vattenyta och fånga upp vatten. Enda gången de landar är om det kommer ett ordentligt oväder och de måste ta skydd, eller när dom ska häcka, förklarar David.
Även tornseglarens ungar är anpassade efter livet i luften. De lever sin första tid i holkarna.
– Om föräldrarna är ute och letar mat och det blir dåligt väder så att det hindrar dem från att återvända hem snabbt, så kan ungarna sänka sin kroppstemperatur. Det gör att de klarar sig flera dagar utan mat, medan de väntar på sina föräldrar.
Utsatta på marken
En nackdel för tornseglaren är att de, jämfört med andra fåglar, har väldigt korta ben, vilket deras latinska namn också skvallrar om; det betyder bokstavligt ''korta ben.'' Faktum är att benen är så korta att fågeln kan få lite bekymmer om den hamnar på marken.
– Ofta landar tornseglaren i ett träd eller på någon höjd, så den kan kasta sig ut och ta sin flykt. Hamnar de på marken har de svårt att komma därifrån. Hittar man en tornseglare på marken kan man därför gärna placera den i ett träd eller försiktigt kasta upp den i luften, så den kan flyga iväg, menar David.
En billig investering
Fågelholkarna kommunen satt upp går att skåda på två olika ställen på stadshuset, högt upp på fasaden och nära taket, för att ge tornseglaren bästa möjliga miljö att bo i. Efter rekomendationer från allmänheten så flyttade man på holkarna lite vid den ena platsen. Kostnaden för projektet får anses vara blygsam. Några tusenlappar gick hela kalaset på, inklusive montering.
– Vi hoppas på att initiativet med fågelholkarna faller väl ut. I så fall finns det möjligheter att upprepa projektet på fler platser i kommunen och på så vis hjälpa tornseglarens fortlevnad, det kan dock ta ett par år för dem att hitta hit, slår David fast.
Om du tänker på ljud som hör sommaren till, så ingår tornseglarens läten i den definitionen. Deras kvittrande läten, som även det påminner en del om svalans, är ett vanligt inslag i vardagen under de varmare månaderna i Sverige. Foto: Pixabay
