Favorit i repris - Kumla Revyn gör comeback

Kumla Revysällskap, även kallat Kumla Revyn, bildades 1980 av ett gäng entusiaster med sikte på att återuppliva den tradition av revyer som man haft i Kumla under 1930- och 40-talet. Sällskapet bestod ursprungligen av runt 25 personer och på nyårsafton 1980 var det så premiär för Kumla Revyns allra första föreställning ”Småle.”


Och fler föreställningar kom det att bli under de år föreningen var verksam. Kumla Revyns föreställningar var framgångsrika och lockade storpublik. Ofta var det lång kö utanför dåvarande Kumla Bokhandel när biljetterna släpptes till försäljning.

Bytte inriktning

– Våra två sista revyer, Onkel Knuts Testamente och Stinas Pensionat, var de två sista vi körde innan Kumla Revyn la ner 2001. Just de revyerna innebar en stor förändring. Tidigare körde vi, liksom hela Sverige, nummerrevy. Det vill säga att varje nummer hade ett nytt tema. Vi bestämde oss istället för att göra en revymusikal, som var ett helt nytt begrepp i Sverige, förklarar Thomas Dahlqvist, som när det begav sig var med i Kumla Revyns skrivargrupp.

Istället för nummerrevyns mer spridda stil, satte man sig ner och skrev en föreställning med en story som varade rakt igenom. Ett lite mindre stressigt format där skådespelarna på scenen kunde stanna i karaktär och inte behövde byta scenkläder stup i kvarten. Bytet till musikalrevy visade sig vara väldigt lyckat och föreställningarna var utsålda.

– Just de föreställningarna var jag ensam om att skriva, tillsammans med två musiker från vår orkester som svarade för alla sångtexter. De hängde på storyn som växte fram och tog fram texter som passade musikalnumren, berättar Thomas. 

Flytt ledde till revy

Att Thomas själv kom med i Kumla Revyn var tack vare en flytt till staden. Han kommer ursprungligen från Örebro men slog sig ner i Kumla under början på 1980-talet.

– Jag funderade på hur jag bäst skulle komma in i samhället, det kan ju vara lite svårt när man är nyinflyttad, och bestämde mig för att gå med i den lokala revygruppen. Där lärde man känna varandra snabbt, säger Thomas.  


Thomas kom med i Kumla Revyn 1983 och hamnade i skrivargruppen, som tillsammans skrev revyerna som sattes upp. Varje år, med start på självaste nyårsafton, bjöd man på 15 föreställningar. Föreställningarna kom redan tidigt att spelas in på video.  

– Jag hade ett företag då som sysslade med videoproduktion åt andra, så jag hade tillgång till professionell utrustning. Inspelningarna var från början avsedda för att alla inblandade skulle få ett VHS-band, som en present och ett minne, menar Thomas.

Står sig bra  

Men när Thomas så började se om alla inspelningar, fastnade han särskilt för de 25 år gamla revyerna Onkel Knuts Testamente och Stinas Pensionat. Han kände att de fortfarande stod sig väldigt bra och vore värda att återigen ses av publik.  


– Jag kontaktade alla ansvariga som varit med då och berättade om det här experimentet jag tänkte mig, att visa revyerna på bioduk, och det var de med på. Så då tog jag kontakt med Väntjänsten, som är medarrangör tillsammans med Folkets Hus i Kumla, berättar Thomas. 

En hyllning

Premiären för den första av de två revyerna, Onkel Knuts Testamente, är nu på lördag 12 april kl. 14. På sätt och vis är biovisningen av revyn en liten hyllning till Kumla kommuns tidigare starke man, Dan-Åke Moberg, som nyligen gick bort.

– Det är ju känt att man i revyer skojar med kommunens politik och dess politiker, men på den tiden var det svårt när det gällde Kumla, kommunen kom aldrig med några skandaler. Så då ringde vi till Dan-Åke och sa, att om ni på kommunhuset inte gör bort er så får du själv komma och göra bort dig på scenen! Vi ville ju egentligen ha med honom för att han var otroligt bra på att sjunga, skrattar Thomas.

Till Kumla Revyns glädje ställde Moberg upp och förekommer således i de båda filmade föreställningarna. Han har sällskap av musikern Kenneth Swanström, även kallad Sveriges svar på Jerry Lee Lewis, och hans musik.

– Det var ännu en gästspelare som generöst ställde upp för oss. Jag ringde honom och frågade om han kunde tänka sig att skriva ett rockigt nummer till Onkel Knuts Testamente. Vi alla jobbade ju ideellt, så det fanns inga pengar i det hela, men Kenneth blev glad och ställde upp helt gratis, minns Thomas.

Rann ut i sanden

I och med visningarna av föreställningarna återvänder Kumla Revyn till sin ursprungliga skådeplats - det var på Bio Folkans scen man då stod.

– Jag var där och provkörde de filmade föreställningarna och det känns lite konstigt att se det på filmduken i samma lokal där det spelades in. Det är en speciell känsla, skrattar Thomas. 

 Kumla Revyn gick i graven 2002. Efter det blev det inga mer föreställningar. Kanske tog de tunga och stora projektet ut sin rätt.  


– Det rann lite ut i sanden för oss. Det fanns påtryckningar från en del yngre människor som ville ta över, men det kom aldrig igång ordentligt. Men det var en fantastisk rolig tid, som jag minns med stor glädje, menar Thomas.

Intäkter skänks  


Onkel Knuts Testamente visas alltså nu på lördag kl. 14. Föreställningen är två och en halv timma lång. 30 minuters paus och kaffe med dopp står även på agendan. Stinas Pensionat visas i sin tur lördag 26 april kl. 14. En biljett kostar 120 kronor, fika ingår i priset. 

– All behållning som vi drar in på dessa visningar skänker vi vidare till Världens Barn, så vi hoppas på stor uppslutning. Det känns bra att kunna hjälpa till och göra det för barnen, avslutar Thomas.