Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Kumlanytt
20 October 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Allt färre vill höra ljudet av sedelprassel

Aicha Fatih, här med sonen Amir Yasen, betalar gärna med riktiga pengar. Foto: LG MånzonAicha Fatih, här med sonen Amir Yasen, betalar gärna med riktiga pengar. Foto: LG Månzon

Riktiga pengar, pengar man kan ta på, efterfrågas inte lika mycket längre heter det i en färsk rapport från Bankomat AB.

Numer är det andra betalningsmedel som gäller, men riktiga cash är inte helt ute.

- Jag använder helst kontanter, säger kumlabon Aicha Fatih.

 - Jag använder helst kontanter, säger kumlabon Aicha Fatih. 

Aicha är en ung människa, 28 år, som enligt all tillgänglig information i form av förutfattade meningar, helst skulle swisha eller pröjsa med betalkort.  

Men Aicha känner att kontanter ger henne mer kontroll över stålarna. 

- Då vet jag vad jag köpt, vart pengarna tar vägen, säger hon.  

Hittade sedlar

Kristina Hellén som vi också träffar i centrala Kumla är mer inne på den digitala betalningen. Hon kommer inte ihåg sist hon använde kontanter. Hon hittade några skrynkliga sedlar i ett klädesplagg som hon lagt där som en reserv, men som aldrig riktigt kommit till användning. Några mynt som skramlade kunde hon faktiskt stoppa i parkeringsautomaten på USÖ. 

- Det var på den tiden det gick att betala med mynt, säger Kristina. 

Hon noterar att samhället blivit väldigt digitaliserat på gott och ont. 

Hur ska barn förstå vad pengar är?

- Men jag tycker synd om de äldre som inte har tillgång till den nya tekniken som behövs för att hänga med. 

- Och hur ska unga förstå vad pengar är för något när de aldrig ser pengar... 

Sista gången Patrik Mattsson gick till Bankomaten var när det plötsligt inte gick att betala frisören med swish. 

- Han hade något strul med tekniken. Klippningen kostade 220 kronor men jag kunde inte ta ut mindre än 400. Alltså fick jag handla annat eftersom frisören bara tog jämna pengar, säger Patrik.  

Allt digitalt numer

Kumlabon Jonathan Kihlström-Sjölin betalar med kort eller mobil. 

- Jag vet inte varför, men det är ju det här med att allt digitaliserats, säger han. 

För en månad sedan höll han i pengar. Riktiga pengar. Sedelprassel! 

- Det kan bli någon gång när man får lite pengar i present.

Lite kontanter har han allt hemma, utifall.   

- Det är pengar man kan ta i, pengar som håller valutan. 

Stort samhällsbehov

Bankomat AB som låtit undersöka kontanthanteringen anser att det finns ett stort samhällsbehov av en fortsatt fungerande kontanthantering, även om efterfrågan minskat.

- Kontanter är viktiga både för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB. 
Totalt sett i hela Örebro län togs det ut 765 miljoner kronor i Bankomats uttagsautomater under första halvåret i år. Örebrolänningarna tog i snitt ut 417 kronor i månaden, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med första halvåret 2020.

Utvecklingen i Örebro län följer riket i stort, där uttagen av kontanter minskade från 34 miljarder kronor under första halvåret 2020 till 30 miljarder första halvåret 2021. Tidigare statistik från Kontantbarometern visar att uttagen sett över tid har minskat med ungefär 10 procent per år. Under Coronapandemin var minskningen ännu större, enligt Bankomat AB.
– När efterfrågan på kontanter stadigt minskar, så blir det mindre attraktivt för kommersiella aktörer som banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare att hantera kontanter. Det har lett till att delar av kontantinfrastrukturen i samhället har monterats ned, säger Johan Nilsson.

Men vem ska ta ansvar för kontanthanteringen?

Statliga insatser

Utredning pågår, och det är Anna Kinberg Batra som på regeringens uppdrag leder projektet som har namnet Statens roll på betalningsmarknaden. I uppdraget ingår att ta ställning till statens respektive näringslivets ansvar för kontanterna. Slutredovisning i november 2022. 

  – Vad som nu krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer, säger Johan Nilsson. 

 
FAKTA 

Här är siffror från “Kontantbarometern” om de samlade uttagen utslaget per person och månad från Bankomats automater i Sydnärke. (Man kan även notera att det går att göra uttag av kontanter i vissa butiker, men det finns inte med i statistiken). 

Askersund: 313 kronor.  

Hallsberg: 499 kronor. 

Kumla: 369 kronor. 

Laxå: 544 kronor. 

Lekeberg: 416 kronor. 

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-09-15 21:52
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.