Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Kumlanytt
28 September 2021
Tipsa: 073-629 83 19

Hot och trakasserier ökar mot veterinärer

Veterinärer kan vissa gånger ha ett tufft möte med djurägare. Bild: UnsplashVeterinärer kan vissa gånger ha ett tufft möte med djurägare. Bild: Unsplash

Veterinärer får allt oftare möta hot och trakasserier från djurägare. Detta enligt en studie från Mittuniversitetet.

Den bilden delas av Kumla djursjukhus, en av de större klinikerna i regionen.

- Generellt är djurägarna väldigt trevliga, men det förekommer även att det kan bli direkta otrevligheter, och det är ju det som sticker ut, säger Åsa Rising, chefsveterinär vid Anicura, Kumla djursjukhus.

Att personalen på djurkliniker får ta emot hotelser är inte ovanligt, men kanske mest vanligt på de större enheterna i storstäderna. Kumla djursjukhus är ganska lite drabbade, men det förekommer även här.

Akutsjukvård

Varje dag mellan 8 och 22 ges akutsjukvård, och akuttelefonen är öppen dygnet runt. Årligen tas 12 000 – 15 000 patienter emot, här finns ett sjuttiotal anställda, varav 15 är veterinärer. På sjukhuset görs de flesta operationerna på husdjur och det finns en vårdavdelning som är öppen dygnet runt.

Tusentals möten med djurägare

Mötena med djurägare och dess husdjur kan alltså räknas i tusental. Åsa Rising poängterar att merparten av de som söker vård för sitt djur är trevliga och uppskattar att man får hjälp.

- Men samtidigt behöver man ju inte visa ilska för att vara missnöjd.

Förskonade

Hotbilden delas inte av kliniken Noza i Kumla, som har 11 anställda, varav fyra veterinärer.

- Nej, vi har inte upplevt hot och sådant. Å andra sidan har vi haft inte öppet mer än två och ett halvt år. Men samtidigt har några ur personalen upplevt detta på andra arbetsplatser, säger ägaren Johan Eklöf.

Varför kan det bli det så laddat, kan man undra? Veterinärer och djursjukvårdare är ju till för att hjälpa. Jo, Åsa Rising håller förstås med – men vissa extrema situationer kan vara speciella, berättar hon.

Spända situationer

- Ibland är beskedet om djurets sjukdom oväntat, och kanske prognosen är sämre än djurägaren trott. Då är det viktigt med god kommunikation så man kan förklara vårdbehovet. Om man då inte är ense eller inte lyckas nå fram kan det bli en spänd situation. I enstaka fall behöver vi kalla in myndigheter om vi misstänker att djuret inte kommer att få vård eller om ägaren negligerar att djuret lider.

Anmälningsplikt

Veterinären är enligt lag skyldig lag att agera och anmäla till andra myndigheter om man ser att ett djur far illa.

Bortsett från vanvårdsärenden kan veterinärkostnader reta djurägaren. Notan kan bli hög eftersom det inte finns någon skattefinansierad djursjukvård. Många djurägare har visserligen försäkrat sina djur, men självrisk ska betalas.

Klagomål om pris

- Men jag tror vi är rätt bra att kommunicera kostnader, men det här är alltid något vi kämpar med. Det är alltid svårt att prata pengar, det är något som kan reta upp. Ett klagomål om pris kommer oftast till en chef i efterhand och då slipper ju den enskilde hantera det, även om receptionspersonal är de som först möter reaktioner på kostnaderna.

Kallat på polis

Djursjukhuset har inte behövt uppleva situationer med fysiskt våld. Det är mer verbala påhopp. Vid något enstaka fall har man behövt kalla in väktare, och någon gång polis.

- Det är när folk varit riktigt hotfulla, och alla här på kliniken har träffat på djurägare som varit riktigt aggressiva. Det är nästan alltid när djuret är i akut behov av vård och man är i affekt.

Förvärrats med sociala medier

Åsa Rising upplever att situationen förvärrats under de senaste fem åren.

- Trenden i samhället är den. Ett annat fenomen är ju de sociala medierna, och det är nog ett ännu större problem. Det är påhopp och gliringar på Facebookgrupper med många medlemmar där det får stor spridning.

Djurägaren kan fritt lämna sin version, medan veterinären hindras av sin tystnadsplikt. Påhoppen på nätet har blivit en del av vardagen, menar Åsa Rising.

- Vanligtvis är det veterinärer som blir namngivna av missnöjda djurägare.

Arbetsmiljöproblem

I en debattartikel uppmärksammade Sveriges Veterinärförbund det allt hårdare klimatet inom både sociala och traditionella medier där medarbetare inom djursjukvården får utstå hot och trakasserier. Förbundet flaggade även för att åtgärder måste tas för att komma tillrätta med de arbetsmiljöproblem som finns i branschen. Att det saknas veterinärer och djursjukvårdare, att många väljer att arbeta deltid, att sjukskrivningstalen ökar på grund av hög arbetsbelastning.

Kunnat hålla öppet

Kumla djursjukhus har kunnat anställa veterinärer under sommaren, så man kunnat hålla öppet.

- Men vi kommer troligen att behöva begränsa våra öppettider i höst. Det är mycket stor brist på utbildad personal och det är inte ovanligt att man väljer bort klinisk djursjukvård, delvis på grund av det hårda klimatet med djurägare.

FAKTA

Veterinärer har en hög arbetsbelastning och en stress som ofta uppstår i mötet med djurägarna, visar en studie gjord vid Mittuniversitetet. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där i första hand veterinärer på smådjurskliniker besvarat frågor om psykosocial miljö, empati och samband med psykiskt välbefinnande.

Hot mot djursjukvårdspersonal är inget nytt. Redan 2009 riktades frågor till dåvarande jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) om vilka åtgärder som ska tas för att stävja hoten som även riktas till djurskyddshandläggare vid länsstyrelserna.

I våras gjorde P1-programmet Kaliber en enkät hos 200 smådjurskliniker i både glesbygd och storstadsregioner. 71 av dessa uppgav att de varit med om hotfulla situationer det senaste året.

Kostnaderna för djursjukvård ökat kraftigt de senaste åren och i en rapport från konkurrensverket beskrivs nya behandlingsmetoder och ny teknik samt ökad efterfrågan på vård av djur som delar av förklaringen.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-08-20 14:40
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.