26 September 2020
Tipsa: 073-094 57 58

Hennes gård kan komma att bli villastad

Ann-Catrine Larsson pekar ut över sin åkermark, som kan bli villastad. Foto: Henrik ÖstenssonAnn-Catrine Larsson pekar ut över sin åkermark, som kan bli villastad. Foto: Henrik Östensson

– Om det som står i Kumla kommuns översiktsplan blir verklighet kan mer än halva min gård bli stadsbebyggelse. Till och med mitt hus, min trädgård, är inritade, säger Ann-Catrine Larsson på gården Åby, utanför Åbytorp.

I morgon, det vill säga den 25 augusti fattar kommunstyrelsen i Kumla beslut om den nya översiktsplanen, som ska gälla till 2040. Kommunstyrelsens beslut blir sedan vägledande för det beslut som ska fattas av kommunfullmäktige, som håller möte den sjunde september.

En av de som drabbas ordentligt av översiktsplanen är Ann- Catrine Larsson på Åby gård utanför Åbytorp. 55 hektar av hennes gård kan komma att bebyggas med bostäder.

Arbetet med översiktsplanen, som ska gälla fram till 2040 påbörjades 2018 påbörjades 2018, men återremitterade då, på grund av en hel del protester mot bland annat planer på byggnation på åkermark. I vintras, den tredje februari, hade man lyckats få fram ett nytt, omarbetat förslag, som då ställdes ut för att allmänheten skulle kunna komma med synpunkter. Dessa har man nu tagit in och anser sig därmed vara redo för beslut. Enligt kommunen är inte förslaget ändrat så mycket att det behöver ställas ut igen. En del saker har dock ändrats.

Verksamhetsområde vid Byrstatorp struket

Den kanske största förändringen är att det verksamhetsområde för industri logistik och liknande som var inritat vid Byrstatorp, alltså i skogen direkt söder om motorvägsavfarten vid Byrsta är struket. Det finns inte längre med i översiktsplanen.

De flesta synpunkter som kom in handlade om att kommunen i så pass hög grad vill bygga bostäder på åkermark. I förslaget som ställdes ut fanns strax under 600 hektar inritade för byggnation av bostäder. Man har minskat det, men bara med cirka 50 hektar. Fortfarande är tanken att merparten av Kumlas bostadstillväxt de kommande 20 åren ska ske på åkermark. Skälet är att man från kommunen anser att det helt enkelt inte finns så många alternativ. Kumla kommun består till stor del av åkermark, cirka 9000 hektar.

Ann-Catrine vid sitt gårdscentrum. Även det är inritat i översiktsplanen. Ann-Catrine vid sitt gårdscentrum. Även det är inritat i översiktsplanen.

Ann-Catrine berättar:

– Jag äger ungefär 80 hektar. 55 av dessa är inritade i översiktsplanen för det man kallas blandstad och villabebyggelse. Bland annat det område jag själv bor i, runt själva gårdscentrum. Till med min trädgård, mitt hus, är inritade.

Ann-Catrines gård ligger söder om Åbytorp. Åt det hållet har kommunen tänkt att orten ska växa.

Högproduktiv jordbruksmark

Merparten av marken är högproduktiv åkermark. Ann-Catrine är inte jordbrukare själv, utan marken är utarrenderad. Det odlas bland annat vete, maltkorn och oljeväxter, livsmedel.

– För mig är det här en framtidsfråga, en ödesfråga. Är det rimligt att vi förstör utrymmet för att producera mat i Sverige för att kunna konkurrera med andra kommuner om att få folk att flytta hit.

Hon menar att kommunen hycklar i livsmedelsfrågan.

– Kumla kommun skrev under och ställde sig bakom den regionala utvecklingsplanen. I finns en del tydliga riktlinjer. Det står att vi måste öka produktionen av livsmedel i länet. Det står att vi måste bevara den produktiva jordbruksmark vi har och att vi måste utöka den för att säkerställa en framtida livsmedelsförsörjning.

Sedan har Corona-pandemin drabbat landet. Frågan om inhemsk försörjning har aldrig varit så aktuell. I våras hotade brist på vissa livsmedel.

– Ändå vill Kumla bygga här, och förstöra åkermarken för all framtid, säger hon och slår ut med armarna mot åkrarna, där höstgrödorna nu redan spirar gröna efter årets skörd.

Kulturmiljö enligt kommunen

Ann-Catrine menar att kommunen inte heller bryr sig om kulturmiljön.

– Min gård finns med i kommunens egen kulturmiljöplan. Man fick skattepengar från Länsstyrelsen för att göra en sådan plan. Där kom man fram till att miljön här bör bevaras. Den är typisk för utvecklingen efter de stora skiftena av åkermark som skedde på 1800—talet

Bara några hundra med finns en annan fastighet, som också Ann-Catrine äger. Där är delar av den gamla radbyn bevarad.

– Mitt inne stadsbyggnation är kulturmiljön förödd. Det framgår ju inte ens om mina hus får stå kvar, min trädgård.

– Jag inser att städer, orter måste växa. Jag är beredd till kompromisser. jag kan tänka mig sälja mark, som skulle kunna passa för byggnation. bland annat intill Åbytorp och längs vägen in mot Kumla. Men man har inte fört någon dialog, eller kommunicerat på något sätt. Inte frågat efter mina synpunkter. Jag har bara ställts inför faktum.

Hon menar att den nonchalansen är talande.

– Ja man planerar att föröda mark vi behöver för landets försörjning, kulturmiljö, mitt hem. Man bekvämar sig inte ens med att åka hit. Min släkt har funnits här åtminstone sedan utflyttningen, skiftena, på 1800-talet.

Tänker ta strid

Men Ann-Catrine är beredd att ta strid.

– Ja, jag tänker inte sälja min mark. Jag kommer göra allt jag kan, förhoppningen är att man då ska välja andra områden.

Det ska också kommunen enligt plan- och bygglagen göra. Man ska undersöka alla andra möjligheter och överväga alla andra möjligheter innan man väljer att bygga på produktiv åkermark. I Ormesta, utanför Örebro, fick kommunen backa från planerna att bebygga åkermark. Mark- och miljödomstolen satte stopp enligt plan- och bygglagen.

Enligt förslaget till översiktsplan tror Kumla att man ska ha 28 000 invånare 2040. Redan 2030 ska det vara 25 000. Det skulle innebära en betydligt snabbare befolkningstillväxt än Kumla haft någon gång i modern tid.

– Kanske är det så att min mark aldrig kommer behövas. Men att den blir inritad i översiktsplanen kommer bli en våt hand över området. Det blir svårt att göra investeringar här. Kommer exempelvis kommunen bevilja bygglov, miljötillstånd och liknande om exempelvis mina barn skulle vilja hålla djur här i framtiden, undrar hon.

– Sedan handlar det ju också om att för all framtid leva med en oro, att ens hem, miljö, kan komma att bebyggas, avslutar Ann-Catrine.

En översiktsplan går inte att överklaga. Den är nämligen inte ett juridiskt dokument. Det är först när byggplaner närmar sig och översiktsplanen omvandlas till en detaljplan man kan överklaga. Om ett område blir detaljplan kan kommunen tvångsinlösa mark från privata markägare för att säkerställa marktillgång, det som ibland kallas för expropriering.

Att äga jordbruksmark nära en tätort, i detta fall Åbytorp, kan innebära attk ommunen plötsligen anser att marken behöver bebyggas. Att äga jordbruksmark nära en tätort, i detta fall Åbytorp, kan innebära attk ommunen plötsligen anser att marken behöver bebyggas.
Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-08-24 9:13
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.