Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Kumlanytt
28 July 2021
Tipsa: 073-094 57 58

Fullt av liv bland de döda

Kumla trädgårdsamatörer i odlingen av blommor till altaret i Kumla kyrka - en del av kyrkans miljöanpassning.Kumla trädgårdsamatörer i odlingen av blommor till altaret i Kumla kyrka - en del av kyrkans miljöanpassning.

Det här skulle kunna vara en bild från vilket trädgårdsbesök som helst med Kumla trädgårdsamatörer, KTA. Men det är det inte.
De här KTA:arna är på besök i odlingen av blommor till Kumla kyrkas altare, bakom flygelbyggnaden vid pastorsexpeditionen.

- Det kallas för solidariskt altarbord, att undvika att köpa blommor som fraktats långväga, berättar Lena Lagerholm, trädgårdsplanerare i Kumla pastorat och KTA:s guide den här kvällen.

- Vi har en grupp församlingsmedlemmar som arbetar ideellt med odlingen av blommor. På vintern använder vi kvistar och pinnar i stället.

Lena Lagerholm, trädgårdsplanerare i Kumla pastorat, berättar om hur kyrkan försöker minska sin miljöpåverkan. Lena Lagerholm, trädgårdsplanerare i Kumla pastorat, berättar om hur kyrkan försöker minska sin miljöpåverkan.

Solidariskt altarbord är en del av Kumla pastorats arbete med att minska miljöpåverkan. Solcellerna vid Kyrkogårdsenheten som producerar el till fordon och redskap är en annan. Att använda för djur och insekter drickbart klor i dammen vid minneslunden är en tredje.

Trädgårdsamatörer på väg genom kyrkogårdens woodland, med växter som funkia, ormbunkar och skuggröna som trivs i skuggig miljö. Trädgårdsamatörer på väg genom kyrkogårdens woodland, med växter som funkia, ormbunkar och skuggröna som trivs i skuggig miljö.

Miljöaspekten påverkar också det som trädgårdsamatörerna är intresserade av - växter.

- Sedan några år tillbaka använder vi perenner på de gravplatser som vi vårdar, för att det är bättre för miljön än ettåriga blommor som har drivits upp i växthus, förklarar Lena Lagerholm.

Sedumtaket på gravkapellet beundras. För tio år sedan stals koppartaket och ersattes av sedum. Det väcker nog också ha-begär, men är svårt att stjäla. Sedumtaket på gravkapellet beundras. För tio år sedan stals koppartaket och ersattes av sedum. Det väcker nog också ha-begär, men är svårt att stjäla.

Trädgårdsamatörerna beundrar anläggningarna och identifierar växter på gravar och i planteringar: mängder av olika sorters funkior, plister, nävor, salvior, praktrölleka, rosor, studentnejlika, rosenstav ...

Kyrkogårdsarbetare med miljöuppdrag. Kyrkogårdsarbetare med miljöuppdrag.
Flitig personal

På kyrkogården finns också tiotusentals nya arbetare, som fått en arbetsmiljö som passar dem. Det drickbara kloret hör dit, men också ängen, som är en begravningsplats, men också hem för bikupan, vars invånare i fjol producerade 75 kilo honung. Honungen säljs, och pengarna går till ett vattenprojekt i Tanzania.

Att anlägga och sköta en äng är inte enkelt, berättar Lena Lagerholm. Att anlägga och sköta en äng är inte enkelt, berättar Lena Lagerholm.

Perenner och ängar gör dock inte skötseln enklare. Det är mycket lättare att riva upp sommarblommor när hösten kommer än att rensa rotogräs som letar sig in i perennerna. Och ängens jord måste hållas mager.

Kamp mot lupiner

När ängsblommorna har blommat över slås ängen och höet tas bort för att inte ge näring åt växter som gillar fet jord. Som lupinerna som har tagit sig på ängen och som bara måste bort. Dels står de på listan över invasiva växter som ska bekämpas, dels kommer de snabbt att kväva ängsväxterna om de får en chans.

- Till att börja med nyper jag bort blommorna, så att de inte går i frö, och lägger i säckar och skickar till förbränning. Det tar nog tre år att få bort lupinerna, tror Lena Lagerholm.

Ängen är både gravplats och hem för bina. Ängen är både gravplats och hem för bina.
I denna ljuva sommartid ... Miljöerna på Kumla kyrkogård varierar från det formella till det naturliga. I denna ljuva sommartid ... Miljöerna på Kumla kyrkogård varierar från det formella till det naturliga.
Per-Åke Johansson vilar benen i en  mer urban del. Spaljéerna för rosor och klematis bakom urngravplatserna är tillverkade på fängelset. Per-Åke Johansson vilar benen i en mer urban del. Spaljéerna för rosor och klematis bakom urngravplatserna är tillverkade på fängelset.

Det blir en lång vandring över den vidsträckta kyrkogården med en stor variation av trädgårdsanläggningar - man anar inte storleken och mångsidigheten när man ser den från Kungsvägen - och man skulle kunna tro att ett kyrkogårdsbesök är en alltigenom dyster historia. En viss högtidlighet präglar de besökande trädgårdsamatörerna, tills de kommer till en stubbe med tak, dörr och namnskylt att här bor familjen Nöt.

- Vi var tvungna att ta ned ett träd här, och någon sa att där bodde ekorren, så då fick det bli ett hus, förklarar Lena Lagerholm för de fnissande - diskret fnissande! - besökarna.

Lekfullhet mitt i allvaret. Stubben var en gång ett träd där ekorren höll till. Lekfullhet mitt i allvaret. Stubben var en gång ett träd där ekorren höll till.
Kommentera artikeln
Publicerad: 2021-07-03 6:31
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.