Emil Ring i sin äppelodling. Foto: Henrik Östensson
Emil för vidare fruktraditionen – men skiljer på äpplen och päron
Den som åkt igenom Sannahed de senaste åren har säkert sett den, familjen Rings äppelodling. I en vacker backe, riktad mot väster, växer sedan 2022, 300 äppelträd i sju rader.
– Det här är en hobbyodling, något jag funderade på rätt många år innan jag tog steget, berättar Emil Ring.
Tanken är i första hand att producera ät-äpplen, för den lokala marknaden.
Gården i Södra Sanna är Emils släktgård.
– Någon större äppelodling har så vitt vi vet aldrig funnits här historiskt. Men det finns gamla anor att odla päron. VI har ju bland annat ett päronträd som planterades på Gustav Vasas tid, som fortfarande ger frukt, berättar Emil.
– Jag började fundera på det här för många år sedan. Då fanns det i princip inte någon äppelodling här i Mellansverige och rätt lite kunskap. Få personer att fråga om råd. Men runt 2016-2017 började det hända saker. Det planterades några äppelodlingar i Sörmland och Västmanland. Föreningen Sörmlandsäpplen grundades. Kunskap började byggas upp. Jag vågade ta steget 2022. Nu finns det flera odlingar i Sydnärke.
Emil berättar att han planterat 6 olika sorters äpple. Holsteiner Cox, Katja, Amorosa, Rubinola, Discovery och Folke.
– Det är alla relativt moderna sorter som, förädlats fram i modern tid. Jag ville ha sorter som passade för ekologisk odling. Äldre sorter kan ibland bli problematiska om man odlar ekologiskt.
Träden dignar av fina äpplen.
Emil har planterat moderna sorter, som passar för ekologisk odling.
– Ja, de mognar under augusti och september. Det här är egentligen bara andra året vi får riktig skörd. Man brukar säga att äppelträden inte ger full skörd förrän efter fem år. Som mest äpplen ger de sedan när träden är mellan fem och tjugo år.
Långsamväxande
– Det är också så att moderna sorter ofta är ympade på en långsamtväxande grundstam. Alla äppelplantor är ju alltid ympade på en grundstam. För en sådan här odling väljer man en som växer långsamt. Då blir inte grundstammen, de grovar grenarna så mycket högre än de här träden är. Det är för att det ska vara enkelt att plocka och sköta om träden
Det är en hel del jobb med en äppelodling. Dels måste träden klippas årligen för att inte bli för höga och täta. Träden måste också vattnas. Emil vattnar var tredje dag. Det sitter slangar med droppmunstycken, så det går automatiskt.
– Det handlar också om att hålla borta ogräs. Det är viktigt. Ogräs tar näring från träden. Jag har konstruerat en egen ogräsharv till traktorn som gör det jobbet lite smidigare.
Plantorna inte största kostnaden
Emil berättar att själva plantorna inte var den största kostnaden för att att anlägga äppellunden.
– Att förbereda marken, jordbearbetning, bevattningen, allt jobb, var den stora biten, plantorna kostar ungefär 100 kronor styck.
Problem en äppelodlare kan råka ut för är bland annat att det fryser när äpplena blommar. Men även hagelskurar kan skada blommorna och äppelkarten.
Hobbyodling
Vad är planen? Går en sådan här odling att leva på?
– Nej, det är ett hobbyprojekt. Jag tycker det är vackert, något som passar in i landskapet här. Tanken är att sälja frukt för att äta. Sedan blir det alltid så att en del frukt inte håller måttet kvalitetsmässigt, den är planen att vi ska musta. Det finns ju numera ett musteri i området. Förra året blev jag kontaktad av de som driver restaurangen eGastronomi i Hällabrottet. De köpte all frukt och hade bland annat flera äppelbaserade rätter på sitt julbord. De är intresserade även av årets skörd.
Emil planerar fler träd i sin odling, men tänker sig ändå inte äpplena som heltidssyssla.
Äppellunden lgger i en backe i Sannahed.
