30 October 2020
Tipsa: 073-094 57 58

Dagmammorna hotas försvinna i Kumla

Kumlas kanske sista dagmammor, Katarina Sköld Schelin, Päivi Lakanen och Monika Nilsson. Nästa år kan de tvingas upphöra med sin verksamhet.Kumlas kanske sista dagmammor, Katarina Sköld Schelin, Päivi Lakanen och Monika Nilsson. Nästa år kan de tvingas upphöra med sin verksamhet.

Mycket talar för att sista dagmammorna, eller dagbarnvårdarna som de egentligen heter, nu kommer försvinna i Kumla kommun.
– Jag är upprörd. Dagmamman har betytt allt för våra barn. Förskola passar inte alla. Det är bedrövligt att kommunen nu tar bort den här valmöjligheten, säger Cajza Grip, förälder till Damien och Nellie.

Verksamheten med dagmammor, eller dagbarnvårdare har egentligen varit utsatt för politiskt motstånd rätt länge. Från mer än 60 dagmammor på 1980-talet finns nu bara tre dagmammor kvar, samtliga i Hällabrottet.

Avveckling föreslås

Det är förvaltningen för livslångt lärande, som barn- och utbildningsförvaltningen kallas i Kumla, som nu föreslår att nämnden ska fatta beslut om att även dessa tre dagmammor nu får upphöra med sin verksamhet. Barnen är därmed är tvungna att börja i ordinarie förskola, dagis.

Ann- Sofie Vennerstrand, förvaltningschef, tonar ner det hela och säger så här:

– Inget är beslutat än. Det ska tas upp i nämnden 22 oktober, vi är bara i början av resan.
Det besked dagmammorna har fått och den skrivelse föräldrarna till barnen som går hos dagmamma fått är dock rätt entydiga. Verksamheten med dagbarnvårdare ska bort till höstterminen 2021.

Entydig skrivelse

I skrivelsen anges flera skäl. Dels så menar man verksamheten står inför problem för att dagmammorna är nära pensionen, dels menar man att att det finns lite för många tomma platser på förskolorna. En besparing talar man också om.

– Jag ställer mig rätt tveksam till besparingen. Vi har ju rätt många barntimmar per person. Dessutom ska ju vi erbjudas tjänst på förskolorna, säger en av dagmammorna, Katarina Sköld Schelin.
Vi träffar henne och kollegorna, Päivi Lakanen och Monika Nilsson i Katarinas trädgård. Runt omkring oss, bland lekstugor, rutschbanor och sandlådor härjar barnen runt. Efter hand ansluter även Kikki Wickman, som precis gått i pension, efter många år som dagmamma.

Flexiblare barnomsorg

– Jag saknar barnen, klart jag vill hälsa på, säger hon.

– Förskolan passar inte alla barn. Vi har små grupper. Det är också samma person som tar emot barnen när de kommer och som lämnar över till föräldrarna. Vi är ute betydligt mer och kan vara betydligt flexiblare. Om barnen tar upp något, eller vill göra något på morgonen kan vi anpassa oss och göra det.
– Vi har kö till oss. Jag tror inte det finns så gott om platser på förskolorna heller, Det behövs ju ett lite dragspel. Helt fullt bör det ju inte vara, då riskerar ju folk bli utan barnomsorg när man behöver, säger Katarina.


Cajza Grip med barnen Damien och Nellie som trivs hos dagmamman Katarina Cajza Grip med barnen Damien och Nellie som trivs hos dagmamman Katarina
Kö till dagmammor

– Just kontinuiteten, smågrupperna, och att barnen får fått vara ute så mycket, har varit jättebra för mina barn. Det finns liksom inte något alternativ som jag ser det. Våra barn trivs med det här. Alla passar inte på en förskola, barn kan vara olika. Det här känns inte alls bra, säger föräldern Cajza Grip.

Cajzas son Damien går hos Katarina, det har också dottern Nellie gjort, men hon har nu börjat i förskoleklass efter fem år hos Katarina.

– Min uppfattning är att man, förutom besparingen, handlar om att tjänstemännen inte ser verksamheten hos dagbarnvårdarna som likvärdig med förskolorna. Men då ser man bara till det formella och tittar inte på dagmammornas verksamhet, och frågar framför allt inte oss föräldrar, menar Cajza.
Hon tror bland annat också det faktum att dagmammorna inte har pedagogisk utbildning ses som ett problem.
– Alla ska stöpas i samma form, utvärderas och mål ska uppfyllas Det behövs inte hos dagmammor.

Annan typ av verksamhet

Cajza menar nämligen att det inte riktigt går att jämföra dagbarnvård med förskola och att man inte borde jämföra.

– Det dagmammorna gör är en annan typ av verksamhet. På förskola ägnar pedagogerna en del möda åt att dokumentera, kartlägga barns utveckling, styra arbete. Det behövs inte hos en dagmamma. De har så få barn och är med dem hela tiden, så det vet precis hur barn utvecklas, hur de mår, vilka behov de har. Man behöver inga utvecklingssamtal. Det har vi varje dag.
Ann- Sofie Vennerstrand bekräftar att just likvärdigheten anses som ett problem.

Dagbarnvårdare är inte tvungna att följa läroplanen. Men den ska vara vägledande för deras arbete.
– Ja, och kvaliteten. Vi kan ju inte säkerställa att den verksamhet som dagmammorna bedriver håller samma kvalitet som förskolorna. Det handlar också om dagmammornas arbetsmiljö som är ett problem. De jobbar ju ensamma och kan ofta inte ta raster på det sätt de måste enligt lag. De jobbar också ofta långa arbetsdagar. Det är ett stort problem, som kommunen inte vill ligga bakom, om det exempelvis skulle hända något.

Arbetsmiljöproblem

– I praktiken skulle jag vilja säga att vi arbetar efter läroplanen i samma grad som förskolorna, menar Katarina Sköld Schelin.

Hon menar också att hur man jobbar som dagmamma är ett val man gjort, en livsstil.

– Man lär sig att leva med barn. Raster får en annan betydelse. Det blir långa dagar, inbland för långa. Men vi har ju valt det och lever för det. Vi får inte övertidskompensation utan löser det med att ta kompledigt. Är någon ledig tar någon annan av oss dagmammor barnen. Vi är ju sammansvetsade och barnen känner alla.
I bakgrunden till förvaltningens förslag till nämnden finns också en statlig utredning som förelår en del nya riktlinjer. Regeringen förväntas fatta beslut om den den 26 oktober. I den ingår just likvärdigheten. Att det kommer krav på likvärdighet. Att barn ska ha exakt samma förskola. Att lokaler, undervisning och liknande ska vara helt jämförbara. Där passar inte dagbarnvårdare in riktigt. Man föreslår också i utredningen att inga nya dagbarnvårdare ska få etablera sig.
– När jag började med det här på 1980-talet var vi 60 dagmammor i Kumla kommun. Sedan har det successivt minskat. Jag tror tanken varit att vi ska bort rätt länge, trots att vi har kö till oss. Vi utgör ett alternativ, något annat, säger Annika Nilsson. I en del kommuner är dagmammorna redan borta, i andra finns de kvar. Grannkommunen Hallsberg har kvar dagmammor, men även där blir de färre.

Utredning föreslår stopp för dagmammor

– Jag vet att man tidigare sökt dagmammor. Men då har man sökt utbildade förskolelärare. Kanske är det så att sådana inte passar för den verksamhet dagmammor bedriver, menar Cajza.

Det har kommit in flera medborgarförslag till Kumla kommun de senaste åren där förslagsställarna föreslår fler dagbarnvårdare. Det kommer fortfarande vaqr möjligt att arbeta som dagbarnvårdare i privat regi i Kumla kommun.

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-10-12 14:30
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.