Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Kumlanytt
03 February 2023
Tipsa: 073-629 83 19

"Det kan väl inte bli
så mycket bättre"

Sune Eskelinen, nöjd efter premiären på de två Kumlafilmer som knep publikens applåder. Foto: Lars LitzénSune Eskelinen, nöjd efter premiären på de två Kumlafilmer som knep publikens applåder. Foto: Lars Litzén

Det var festligt och fullsatt på Folkans bio på tisdagkvällen när två nya minnesfilmer om Kumla hade premiär. - Det kan väl inte bli så mycket bättre, tyckte kumlingen Tommy Lavér efter visningen.

Sune Eskelinen, uppväxt i den lilla staden på Närkeslätten som i år firar sitt 80-årsjubileum just som stad, fick förtroendet av föreningen Gata upp och Gata ner, Kumlaminnen, att producera ett antal filmer om Kumlas historia. EU har hjälpt till med finansieringen och tillsammans med referensgrupper har Eskelinen förvaltat förtroendet väl med rörliga dykningar i den gemensamma minnesbrunnen som är både trevliga och lärorika.

De två filmer som premiärvisades handlar om Kumlas idrott och nöjen samt om militärepoken i Sannahed.

Premiärpubliken bjöds på cider med tilltugg. Premiärpubliken bjöds på cider med tilltugg.
Monica Tisell presenterade arrangörens nyutkomna Jultidning. Monica Tisell presenterade arrangörens nyutkomna Jultidning.
En mindre katastrof

Inledningsvis visades även den gamla SF-filmen från 1942 när Kumla blev Sveriges 118:e stad vilket publiken möjligen hade kunnat besparats. Visst finns några historiska sekvenser av intresse men som helhet är den trots ofrivillig humor en mindre katastrof med uselt ljud, styltig speaker och pompös musik.

- Nej, den var inte så mycket att se, kommenterade efteråt Tommy Lavér och lyfter fram en mer okänd sida av stadens utropande.

- Vi som bodde i Kumlaby fick inte vara med. Vi fick vara kvar i landskommunen.

Se där, kanske ett nytt datum att fira när Kumla blev dagens kompletta kommun?

Speedway på hedersplats 

Speedway får en självklar hedersplats när Kumlasporten behandlas, från att se Kumla-Frasse fräsa runt på Idrottsparkens smala jordbana till Henka Gustafssons långhåriga succéer på Heas ytterspår.

En intressant bekantskap som kommer till tals är Gunda Norman, gift Färnström, en hejare som sprinter, längd- och höjdhoppare med plats i landslaget. Friidrotten hade fått utrymme med löparbanor (inklusive vattengrav) när Idrottsparken moderniserades på 50-talet med underbara invigningsbilder från arkivet.

Hockeyklubben byggde tillsammans med kommunen själv sin egen hall vilket ledde till stora framgångar under 90-talet. 

J-O:s omöjliga bollar

Pingis med landskampen mellan Sverige och Tyskland och svårslaget publikrekord där J-O Waldner plockar omöjliga bollar är roligt att se.

Att arbetarstaden Kumla haft många andra sporter att berätta mer om är givet – cykling, brottning, bandy, gymnastik, boxning, tennis, orientering, biljard, även fotbollen – men allt kan inte hinnas med. Jag kunde dock tänka mig mer belysning och röster från den breda folkrörelse som burit upp idrotten, som exempel på det kollektiva minnet.

Rappt och snyggt om nöjen

Nöjesdelen i filmen är rappt och snyggt redigerad med det legendariska Barnens dag-firandet som grundbult. Anette Johansson, min bänkgranne i biosalongen, kommenterade efteråt:

- Det var inte så tokigt. Den tog upp mycket av det som hänt.

Från att komma från en kumling måste det givetvis uppfattas som klart beröm. 

Anette Johansson gillade filmerna. Anette Johansson gillade filmerna.
25 öre bunten

Då hade Anette, uppväxt i Prästgårdsskogen och Viabacken, före filmen hunnit berätta att hon som barn gjort pappersblommor till tågets vagnar för 25 öre bunten. Som lite äldre var hon med och smyckade vagnarna mot en landgång, dricka och en fribiljett till tivolit.

- Hela familjen var med och firade Barnens dag, det var härliga tider, minns hon och öser beröm över sin lärare John Norlander, mannen som trots initialt frikyrkligt motstånd mot dansbanor var den som gjorde Kumla till en lekfull plats med festligt rykte långt utanför stadsgränsen.

Starkast intryck hos undertecknad gjorde faktiskt bilderna i nöjesdelen  från Donkosackernas uppvisning på Idrottsparken, dem hade jag gärna fått veta mera om.

Fler filmer kommer

Militärepoken i Sannahed varade 101 år, tog slut 1913 och är väl värd att berätta. Kunniga intervjuobjekt och äldre bilder finns och här har de kompletterats med nutida scener där korrekt uniformsklädda officerare skålar i den pietetsfullt bevarade mässen. Det är nästan så att man längtar tillbaka till den tid  då Sverige höll sig oberoende.

- Det kändes bra, säger regissören Sune Eskelinen efter premiären som belönades med varma applåder. Jag är särskilt nöjd med idrottsfilmen.

Två filmer till har han gjort klart, en om lantbruk (Från teg till mjölkrobot) och en om stenindustrin i Hällabrottet, som har premiär inom kort Den femte och sista filmen handlar förstås om skoindustrin.  Samtliga filmer kommer visas vid flera tillfällen så att alla intresserade får möjlighet att minnas.

Samma ämne:

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-11-29 21:34
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla