05 December 2020
Tipsa: 073-094 57 58

"Våra barn kommer inte orka längre skoldagar"

Angelica Rudin Andersson och Anna-Karin Ryno är kritiska till beslutet om samlad skoldag. Foto: Henrik ÖstenssonAngelica Rudin Andersson och Anna-Karin Ryno är kritiska till beslutet om samlad skoldag. Foto: Henrik Östensson

Nyligen fattade barn- och utbildningsnämnden, relativt oväntat, beslutet att införa samlad skoldag i Hallsbergs kommun. Något som i klartext innebär längre skoldag för de yngre barnen. Mödrarna Angelica, Anna-Karin och Therese, alla med barn i lågstadiet på Folkasboskolan, är mycket kritiska till beslutet.

– Det här är en mycket stor omställning, både för barnen, vårdnadshavarna och lärarna. Och det beslutet fattar man utan att på något sätt diskutera frågan med berörda parter, var är barnens perspektiv i det här? Undrar Angelica Rudin Andersson.

Jag träffar Angelica, och hennes granne, Anna-Karin Ryno. Med digitalt finns också Therese Larsson. De har alla barn på på låg och mellanstadiet på Folkasboskolan i Pålsboda, en av kommunens skolor. De är alla kritiska till beslutet om samlad skoldag.

Barnen ska sluta samma tid

Förra veckan kunde vi berätta om beslutet om samlad skoldag. Det innebär i klartext att alla barn ska sluta skolan samma tid. För de allra flesta blir det längre skoldag. För de allra yngsta, en timme och en kvart. Förändringen ska gälla från höstterminens start nästa år. På skolor med högstadium, två i Hallsbergs kommun, blir det två sluttider på skoldagen, en för de äldre på högstadiet, en för alla barn i lågstadium och mellanstadium.

Störst blir förändringen för de mindre barn som åker hem efter skolan, eller blir hämtade. De barn som inte går på fritidsgård efter skolan. Som beslutet ligger måste de vara kvar på skolan betydligt längre än idag.

Kom överaskande

Folkasboskolans rektor, Jarmo Rajakangas, bekräftar att beslutet kom lite överraskande.

– VI fick det här beslutet för ett par veckor sedan. Vi hade inte hört talas om att något liknande var på gång. Vi arbetar just nu med att kartlägga vilka lokaler vi ska använda och vad som kommer krävas resursmässigt.

Till stor del handlar beslutet om att spara pengar på skolbussar. Att bara köra en tur per dag sparar pengar. Diskussionen kom också upp i samband med att nya skolbussar skulle upphandlas. Men man ser också att många elever har behov av extra undervisning, läxhjälp.

Tveksam till besparing

– Jag ställer mig ju tveksam till vad man sparar. Om det inte ska bli frågan om ren förvaring måste man ju fylla den extra tiden med något. Helst lärarledd undervisning, läxhjälp. Jag ser inte riktigt hur det skulle gå till utan ökande resurser, inflikar Anna-Karin Ryno.

För hennes familj innebär beslutet ett rätt stort ingrepp i tillvaron.

– Jag har valt att vara hemma, att inte jobba, för att finnas till hands för mina barn när de kommer från skolan. Vi har gjort så för vi tror på det, att det är viktigt för oss. På det här sättet beskär man den valfriheten. Det känns ju som man inför obligatoriskt fritids.

Angelica inflikar:

– Ingen av oss har ju barnen på fritids. Det är val vi gjort för att vi är säkra på att det är bäst för våra barn. Vi vet att alla inte har samma möjligheter, att en del barn inte har studiero hemma. Det är obligatoriet och att allt verkar så ogenomtänkt som är problemet.

Tanken med beslutet är också att den utökade skoltiden inte ska kosta något personalmässigt. Det ska genomföras i de ramar som finns.

“Rimligen fritidspersonal”

– Då är det som vi ser det rimligen fritidspersonal man talar om, inte utbildade lärare. Jag tvivlar ju på att lärarna har en massa ledig tid de kan avsätta, vi ser också att det troligen innebär betydligt större grupper på samma personalstyrka, fortsätter Angelica.

På fritids är det redan i dag mycket ont om utrymme i Pålsboda. Stor efterfrågan på lokaler för förskola har gjort att förskolan tagit en av fritids lokaler i anspråk. Man har redan haft tillfälliga lokaler för fritids, som skapat missnöje hos föräldrar och barn.

– Det finns ju föräldrar som valt bort fritids av det skälet. Nu ska man ha in ännu fler barn i grupperna.

Trötta yngre barn

Angelica är också orolig för hur de minsta barnen ska orka.

– Min son, sju år, är ju mycket trött när han kommer hem, redan i dag. Ska det här fungera måste det finnas möjlighet för barnen att gå undan, vila, eller sitta i lugn och ro. Barn har olika behov, speciellt när de är yngre.

Therese Larsson håller med:

– Det kan skilja väldigt mycket. Mitt ena barn har trivts mycket bra på fritids, för mitt andra barn fungerade det inte alls. Hur tillgodoser man olika barns behov i det här?


Vad säger facket?

En motivering till beslutet var att de flesta barn är kvar på skolan, på fritids. Så är det, även om det rör sig om rätt många barn som inte är det.

Rektor Jarmo Rajakangas på Folkasboskolan:

– Vi erbjuder fritids upp till femte klass. I dag har vi 80 barn som i varierande grad går på fritids. Den här förändringen handlar om att ytterligare 60 barn som ska in i verksamheten. Nu är det ju inte säkert att de behöver vara just i fritids lokaler.

Therese Larsson, som själv är gymnasielärare, fortsätter:

– Det verkar inte finnas någon genomtänkt plan för hur det här ska genomföras, vad som ska stoppas in i den extra tiden. Om man nu sparar pengar på skolbussen hade det som jag ser det varit rimligt att satsa på att höja kvaliteten i undervisning. I det här beslutet verkar det inte finnas någon sådan styrning.

Hon funderar också på vilka riskanalyser, konsekvensanalyser som gjorts.

– Vad får det här för konsekvenser för barnen. Hur påverkar tröttheten dem? Hur går det för lärarna? Är facket inblandade? Enligt medbestämmande-lagen ska ju större förändringar föregripas av förhandling. Allt verkar mycket oklart.

Kritisk till obligatorium

Andreas Zachrisson, (C), fritidspolitiker i barn- och utbildningsnämnden, tillhörde de som röstade emot beslutet och reserverade sig.

– Jag tror det här beslutet är olyckligt. Vi är inte alls emot tanken att, under ordnade former i skolan kunna erbjuda studiero, möjlighet till läxhjälp och liknande, tvärt om, det är bra och behövs. Det vi vänder oss emot är att det blir obligatoriskt. Det är fel. Föräldrar känner sina barn, och vet vad de har för behov. Att erbjuda valmöjligheten vore bra, att tvinga föräldrar och barn är inte vår väg.

Följs barnkonventionen?

Angelica Rudin Andersson som snart själv är färdigutbildad fritidspedagog säger så här:

– Hur kommer fler barn i fritidsverksamheten påverka situationen på vår skola? Vi som är utbildade till ska ju jobba med just att ge barnen meningsfull, pedagogisk tid på fritids. Vår roll är inte att bedriva undervisning eller hålla i läxhjälp. Numera ska ju Barnkonventionen genomsyra allt beslutsfattande i enligt lag. Har man prövat det här beslutet mot mot den lagen?

Klicka här för att skriva en kommentar till artikeln
Publicerad: 2020-11-17 8:50
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.