Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Ibland kan artiklar så att säga ge ringar på vattnet. För någon vecka sedan skrev vi en artikel om ortsstämplar på frimärken, och ett frimärke poststämplat i Pålsboda. Det fick filatelisten Arne Svensson, Vretstorp, att bidra med en egen historia, om poststämpeln från Viby.
Poststämplar har ofta en del att berätta om hembygdens historia. Under senare hälften av 1800-talet växte antalet postkontor stadigt i riket, bland annat genom stambanornas framväxt. Ett stort tillskott av postkontor skedde 1 januari 1874, då Postverket övertog den så kallade Kronoposten som ombesörjts av ”kronobönder”, som mot viss skattereduktion befordrat post mellan exempelvis häradshövdingar, länsmän och kronofogdar, det vill säga. i stor utsträckning inom häradsförvaltningen, dåtidens rättsväsende. Några år senare fick Postverket även hand om den så kallade Klockareposten, där församlingarnas klockare svarat för dokumentutväxlingen mellan pastoratets församlingar.
Detta ledde till att ett postkontor inrättades i Wiby den 1 januari 1874. Skolläraren Johan Nyström anställdes som föreståndare för stationen i Wiby. Han flyttade från orten redan 1 juli samma år. Han ersattes då av barnmorskan Charlotta Abrahamsson i Viby klockaregård tills organisten Carl Henric Staaf erhöll föreståndartjänsten den 19 september. Kontoret hade dålig lönsamhet, och det drogs in redan 31/1 1879 på förslag av postmästaren i Wretstorp.
– Som en följd av reformen började man 1874 ge ut särskilda tjänstefrimärken, avsedda att användas av myndigheter. Jag har endast sett Wibystämpeln på tjänstefrimärken, men det bör även ha skickats ”vanlig post” från Wibykontoret. Då kontoret var ganska kortlivat och postmängden tämligen ringa, hittar man inte märken och brev stämplade i Wiby särskilt ofta, berättar Arne Svensson (HÖs)