På tisdag firas romernas dag i Hallsberg

Det finns ungefär 300 romer i Hallsbergs kommun. De delar delvis kultur, de kan oftast språket Romani Chib, men kommer från alla möjliga håll i världen. Ferida Agusi som jobbat med projektet. Hon kom till Sverige från forna Jugoslavien 2004, och har jobbat som moderspråkslärare. Hon är också författare.

– Från början, för mycket länge sedan, härstammar vi ju från Indien, Men historien har spritt ut oss Romer över hela världen. Vi är, heller har alla fall varit ett resande folk. Språket Romani Chib förenar oss, men det finns 60 olika dialekter, men det har kokat ner till 7, som gör att de flesta förstår varandra, över hela världen. Men romer har bott på olika platser mycket länge, det har färgat romsk kultur, den kan se olika ut, beroende på var man bott.

Det finns alltså romer som bott i Sverige eller Finland i många generationer. Men man kan också ha kommit relativt nyligen som flykting, eller invandrare.

Härstammar från Indien

Varför har romer blivit så spridda över världen?

– Det finns många orsaker. Jag kan se på vår familj. Jag växte upp i Kosovo, i det som då hette Jugoslavien, under Tito. För oss romer var det bra. Vi var jämlika med andra medborgare, min pappa jobbade i gruva, jag fick gå i skolan, utbilda oss. Jag blev biologilärare. Jag tror inte det varit möjligt i Sverige under samma tid. Här dröjde det innan romer fick gå i samma skola som andra barn.

Men vad förde er hit?

– Samma som för så många andra i världen. Kriget, som slog sönder vårt hemland på 1990-talet. Vi flydde först till Schweiz, där fick vi inte stanna, då tog vi oss till Sverige.

Det finns inte mycket fakta kring varför Romerna lämnade Indien på 1000-talet. De fanns troligen i det som kallas för Rahjastan, en delstat. Det sägs att en förklaring kan ha varit att de flydde undan ett muslimskt välde som då bredde ut sig i norra Indien.

Romerna är en av fem så kallade erkända nationella minoriteter i Sverige. den andra är judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa grupper har speciella rättigheter.

Projektpengar från staten

Det var regeringen som 2012 införde ett statsbidrag för att kommuner skulle kunna arbeta med inkludering av romer i projektform. Man kunde konstatera att trots att romer funnits i Sverige i flera hundra år var det lite si och så med inkluderingen, romer var ofta marginaliserade i samhället.

– Mottot för stödet är att det inte ska vara någon skillnad för barn att växa upp i Sverige, oavsett om man är rom eller inte. Det tog några år innan Hallsberg sökte projektstöd, 2023 beviljades stödet, berättar Maria Costyson.

– Maria kom bland annat kontakt med min man och undrade om han ville vara med i projektet och jobba, men han föreslog mig, det är jag som brukar engagera mig i saker. Dessutom hade jag ju hunnit bli pensionär, så jag hade ju tid, berättar Ferida.

Information och brobyggen

– Projektet har bland annat gått ut på att informera olika delar av kommunens verksamhet om den romska gruppen. Helt enkelt höja kompetensen hos personal i kommunen när det gäller romska frågor.

Men det handlar också om information, kompetenshöjning hos målgruppen, romerna.

– Ja, jag har ofta utgjort bro mellan målgruppen, romer, olika myndigheter och kommunen. Många romska familjer är rädda för, tveksamma till myndigheter. Man vet ofta inte vad man förväntas göra, vad man har för rättigheter och skyldigheter. Hur man ska agera när myndigheter skickar post? Vad förväntas man göra? Ibland kan man inte språket, ibland kan man inte läsa. Då gäller det att informera, skapa förståelse, åt båda håll, berättar Maria.

Viktig skola

Skolan är ett problem som man jobbat med i projektet.

– Många romer är tveksamma  till skolan, man förstår ofta inte att vi har skolplikt och vad det innebär.

Det har också ordnats föredrag om romsk kultur och historia.

– Förra året ordnade vi firande av romska dagen första gången. Det var också första gången den romska flaggan hissades i Hallsbergs kommun. Under projektet har det också ordnats speciella Romaniträffar, var annan onsdag, där man träffats, fikat, utbytt erfarenheter, diskuterat olika problem och liknande. Det är också inplanerat flera studiebesök på olika Romska kulturinrättningar i landet.

Hjälp med körkort

Ytterligare en del i projektet har varit att söka ett speciellt stöd för att kunna hjälpa inte minst romska kvinnor att ta körkort.

– Det är vanligt att Romska kvinnor inte tagit körkort. Eller studerat. Vi insåg rätt snart att körkort är en bra väg till inkludering, att få jobb och bli delaktiga i samhället.

– Jag tog aldrig körkort. Men jag har tur, min dotter har tagit körkort och kan köra mig, säger Ferida.

– Ja, jag har både vanligt körkort och för buss. Jag ska ta för lastbil också, inflikar dottern Djanita.

Projektet tar slut nu i augusti.

– Jag skulle gärna vilja fortsätta. 2 år är kort tid för att nå resultat med något sådant här. En sak vi hoppas innan projektet tar slut är att starta en romsk förening i kommunen, säger Maria.

Föreläsningsdag

Den internationella Romska dagen firas den 8 april på Arbetsmarknads och integrationenheten i Hallsberg. Dagen efter, den nionde, blir det en föreläsningsdag i en sal på äldreboendet Blomsterängen i Hallsberg. Föreläsningarna vänder sig framför allt till personal i kommunen. Föreläser gör Rafael Szoppe och Evas Balok. De kommer berätta om romsk historia i Sverige, hederskultur bland romer, men också barnäktenskap. Men också om synen på socialtjänsten och skolan bland många romer.

– Det blir två föreläsningstillfällen som man kan välja, förmiddag eller eftermiddag, berättar Maria.