Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
06 July 2022
Tipsa: 073-629 83 19

"Kränkningar, mobbing
och oro har varit vardag"

Bild från skolstarten vid Folkasboskolan i höstas. För ett antal barn i niondeklass kommer nog skolavslutningen som en lättnad. Foto: Henrik ÖstenssonBild från skolstarten vid Folkasboskolan i höstas. För ett antal barn i niondeklass kommer nog skolavslutningen som en lättnad. Foto: Henrik Östensson

Återkommande kränkningar, mobbing. En total avsaknad av studiero för hela klassen. För de utsatta handlar skoldagen mer om att överleva utan blessyrer än om kunskapsinhämtning. Allt detta utan att de elever som kränker andra elever får några som helst konsekvenser, så beskriver tolv vårdnadshavare till ungdomar i nionde klass på Folkasboskolan situationen på skolan under de tre år deras barn gått på högstadiet. I dag slutar dessa elever nian.

Det är i en skrivelse till bildningsnämnden i Hallsbergs kommun föräldrarna berättar om hur situationen varit  för deras barn under de gångna tre åren. I skrivelsen framgår bland annat att flera vårdnadshavare  stundtals valt att hålla sina barn hemma, helt enkelt för att barnen inte känner sig säkra i skolan. 

Lägg därtill lärare som hotas, får sina bilar sönderslagna utan stöd från arbetsgivaren. Det är bitvis en lite skakande beskrivning av skolans arbetsmiljö man kan läsa  i skrivelsen.

Föräldrarna Sydnärkenytt pratat med har valt att vara anonyma, för sina barns skull. De vill inte heller att barnen medverkar i artikeln.

Slutar nian i dag

– Efter år av möten och försök att nå fram med det här, försöka få skolledningen att agera kände vi att det var dags att informera politiker och tjänstemän om hur det fungerar på vår skola. Våra barn slutar skolan i dag.  För dem har det bitvis varit förlorade år. Men vi hoppas kunna göra något åt situationen för kommande generationer barn, säger en av föräldrarna.

Föräldern berättar också att problemen egentligen började redan i sjätte klass, men tog fart i högstadiet, sjunde klass.

– Redan då var det en stökig klass, med mobbing, kränkningar, rå ton mellan elever. Vi upplever att man på något sätt redan då tappade kontrollen och gav upp.

Pandemin det bästa som hänt

En annan förälder berättar att deras dotter beskrev pandemin, med distansundervisning som det bästa som hänt under högstadietiden.

– Under en normal skolvecka fick hon ha skolan två gånger om dagen. Först timmarna i skolan, som inte fungerade, sedan lika många timmar hemma, för att kunna lära sig något, få betyg, berättar föräldern.

Han fortsätter:

– Vi upplever att skolan inte haft någon handlingsplan. Några långsiktiga, sammanhållande tankar. Någon pedagog har gett förslag, sagt att kan vi inte arbeta så här? Beskedet har blivit visst, gör så, men sedan har man inte backat upp, hjälpt till, gett stöd. Vi har haft åtskilliga möten, kontaktat skolledningen, men vi har inte upplevt att kommunikationen fungerat. För det mesta har man inte ens besvarat våra mail.

– Vi har haft en miljö hemma där det här fungerar. Vi har kunna hjälpa till, stötta. Men hur har det varit för de elever som inte har den möjligheten hemma?

Inga konsekvenser 

En annan av föräldrarna berättar:

– Vi har upprepade gånger försökt ta upp det här med konsekvenser för de som mobbar och kränker. Vi ha frågat hur man jobbar med det. Det rimliga i att de elever som kränker får vara kvar i skolan, utan konsekvenser, medan de som utsatts tvingas vara hemma, för de inte känner sig trygga, är rädda att åka illa ut. Vårt barn ha bara i nian tvingats vara borta 6-7 veckor. Resultatet blir ju till sist att de ungdomar som är motiverade, vill vara i skolan, tvingas vara hemma till förmån för de som inte vill vara på skolan.

Tvingats vara hemma – inte känt sig säker

Föräldern fortsätter:

Det finns ju regler, lagar kring detta. Det är vårdnadshavares skyldighet att se till att hålla sitt barn hemma under den tid exempelvis en kränkning utreds  på skolan. Det har inte efterlevts. Istället är det de utsatta eleverna som tvingats vara hemma, för att skolan inte kan trygga deras miljö.

– Vårt barn tillhör de som utsatts för kränkningar, mobbing. Grovt språk, verbala kränkningar tillhör vardagen, det sker flera gånger om dagen. Men sedan händer det allvarliga incidenter som gjort att vårt barn inte vågat gå till skolan ibland. 

Lärare har försökt

– Vår uppfattning är att de lärare som försökt stå upp mot det här, försökt få det att fungera, inte fått något stöd från skolledningen. Det i sin tur har gjort att eleverna bitvis tappat tron på lärarnas auktoritet, som någon man kan vända sig till när man utsätts för kränkningar.

Hur menar du då?

– Men om en lärare exempelvis säger åt  en elev som kränker att sluta och eleven fortsätter, för att hen vet att det inte blir några konsekvenser, ja, då undergrävs successivt lärarens auktoritet. Mobbaren kan fortsätta, de som utsätts vet att inget händer, att läraren kan säga till, men att det inte leder till något som förbättrar situationen.

Föräldern menar att lärarna inte fått den stöd och den hjälp man behövt för att jobba med problemen.

– Det har inget funnits något övergripande trygghetsarbete, någon ledning. Man har inte uppmuntrat initiativ som vi ser det

Fått bil förstörd

i skrivelsen framgår också att lärare som faktiskt försökt kämpa för en rimlig arbetsmiljö för eleverna råkat illa ut.

– Jag det finns lärare som utsatts för hot och fått sina bilar förstörda. De har inte fått något stöd för ledningen. Vi tror det avskräcker andra lärare från att agera. Man orkar helt enkelt inte, törs inte.

Föräldrarna skriver också  att de vill att utsättande elever ska hålla hemma medan kränkningar, mobbing, utreds. Att de utsatta elverna skyddas.

Att en ny kränkningsanmälan upprättas varje gång något händer.

Att allvarlig, återkommande psykisk kränkning, mobbing, polisanmäls och att skolan ordnar möten mellan berörda vårdnadshavare vid kränkningsincidenter.

– Egentligen är det ju normala rutiner. Om man på en vanlig arbetsplats, för vuxna, hade tillåtit den grad av kränkningar som förekommit för de här eleverna skulle man fått stänga, menar en av föräldrarna.

 Jarmo Rajakangas, rektor, kommenterar inte sitationen som rått. Foto: Lars-Göran Månzon Jarmo Rajakangas, rektor, kommenterar inte sitationen som rått. Foto: Lars-Göran Månzon
Kommenterar inte situationen

Vi bad rektor Jarmo Rajakangas på Folkasboskolan att kommentera skrivelsen och de förhållanden den beskriver:

– Jag kan inte kommentera enskilda händelser kring varken elever eller personal. Mitt och skolans mål är att alla ska trivas och ha det bra på vår skola, och det jobbar vi hårt för att åstadkomma och samtidigt har vi en kontinuerlig dialog med förvaltningen.

Informationsbrev

Rajakangas hänvisar också ett informationsbrev om det arbete skolan gör som gick ut tidigare i våras. Där står följande:

”Under vårterminen kommer pedagogerna och eleverna att genomföra workshops där syftet är att få en samsyn kring begreppet studiero.

En fortsättning på arbetet kring studiero är att klasserna och pedagogerna under höstterminen kommer att diskutera och revidera skolans gemensamma trivselregler. Detta kommer även att lyftas i skolans olika elevråd. 

Under våren kommer skolans trygghetsteam att påbörja arbetet kring upprättandet av skolans konsekvenstrappa. Syftet med detta är att förtydliga den och öka förståelsen kring den. Konsekvenstrappan kommer under kommande läsår att diskuteras i skolans elevråd, föräldraråd och på föräldramöten.

Vi ser redan idag att Trygghetsteamet behöver mer tid tillsammans för att kunna jobba med det förebyggande och främjande arbetet i större utsträckning. De pedagoger som till hösten kommer att arbeta i Trygghetsteamet kommer att få tid till detta i sitt schema.

Vi har påbörjat ett visionsarbete på skolan där vårt ledord; TORA (Trygghet, Omtanke, Respekt och Ansvar) kommer att genomsyra allt arbete vi gör i skolan oavsett konstellation. Arbetet med visionen kommer att ske kollegialt på skolan så att visionen ägs av oss och ska således bli skolans ”hjärta”. Utifrån vår vision skall vi sedan utarbeta gemensamma mål och insatser för det kommande läsåret. 

För att komma till stånd med upplevelsen av otrygghet och oordning på lektionerna så behöver vi arbeta med ledarskapet i klassrummet parallellt med den förtroendefulla pedagogen. I detta arbete kommer vår elevhälsa ta en aktiv roll t.ex. genom att leda workshops och diskussioner kring området för att åstadkomma en samsyn. Vår ambition och förhoppning är att vi kan starta detta arbete redan under vårterminen.”

”Bra men försent”

– Vi har svarat på det informationsbrevet. Det är bra med en konsekvenstrappa. Man skriver också att man ska ha workshops för att få samsyn kring begreppet studiero. Jag menar att det borde vara självklart för alla, men visst är det bra att något görs. Frågan är var för det inte skett för flera år sedan, för de flesta är det nog självklart att de elever som mobbar, kränker andra, skapar störningar får konsekvenser, inte de som sköter sig, avslutar en av föräldrarna.

Vi bad också Siv Lunander, (S) ordförande för bildningsnämnden i Hallsbergs kommun att kommentera. Hon hänvisade dock till skolledningen och rektorn.

– Men självklart ska ingen skolelev vara rädd för att gå till skolan, sa hon.

Ingen lärare har velat uttala sig i artikeln.

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-06-09 10:47
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.