Fler och fler måste hålla hårt i plånboken

Januari månad brukar vara en tuff månad ekonomiskt. Den är lång, och månaden kommer efter jul- och nyårshelgerna då de flesta spenderat extra mycket pengar på både mat, dryck och presenter till barn och barnbarn och hela tjocka släkten.
Och det nya året inleddes dystert med ett fortsatt mänskligt lidande i Ukraina i och med Rysslands anfallskrig. Utöver detta energikris, skenande räntor och höjda priser - inte minst på mat som vi alla måste ha.

Kraftiga prishöjningar

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, har maten blivit minst 20 procent dyrare och elräkningen har fördubblats. 
SCB tar årligen fram en prognos för hushållens kostnader för kommande året. Det gäller bland annat mat, el, hygienartiklar, kläder och skor. Siffrorna används sedan av myndigheter, företag och konsumenter.

Främst livsmedel och el

- Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, säger handläggaren Kristina Difs. 
Matkostnaden för en vuxen person hamnar i SCB:s senaste mätning i november på 3 400 kronor. En familj med två vuxna barn i skolåldern, 6-9 år och 10-13 år) måste betala närmar 10 700 kronor för mat varje månad.

Realistiska siffror

Beräkningarna utgår inte från varken lyxkonsumtion, eller livets nödtorft, tillägger SCB.
- VI försöker få fram så realistiska siffror som möjligt, och vi brukar få reaktioner från både dem som tycker att vi tar i för mycket och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt.
Kostnadsjakt verkar vara en trend detta nådens år 2023 när ett paket Bregott kostar över 70 kronor och osten 150 kronor. Laga fler portioner, göra matlådor, handla efter säsong, välja billiga rotfrukter i ställer för tomater på vintern, undvika färdigmat, är några av förslagen som dyker upp på Google. Men allt går inte att knapra in på. Alla kan inte cykla eller åka kollektivt till jobbet, och då återstår bara bilen.

En ny trend

Hos Bra & Begagnat i Hallsberg noterar man en ökad försäljning av begagnade varor som möbler, kläder, sportartiklar, inredning och liknande. 
En ny trend i jakten på minskade kostnader?

- Absolut, säger Ulrika Lycketeg som förestår butiken.
- Man har blivit mycket mer medvetna om vad man handlar. Här kan man finna märkesjackor för 200 kronor i stället för ett par tusen. 

Fler köper begagnat

Att köpa begagnar är även fördelaktigt ur miljösynpunkt, och det spar på jordens resurser, menar man från butikens sida.
- Det är också en tendens, att inte köpa det allra nyaste. 
Ulrika Lycketeg och hennes kollegor ser även en ny kundkategori.
- Vi har även familjer som tidigare inte tänkt på det här sättet. Det har blivit en förskjutning, vi får nya kunder som tidigare kanske haft det hyfsat bra ekonomiskt.

Vi frågade några Kumlabor hur de ser på det kärvare ekonomiska läget.

Saga Sofia Landal i Kumla

Saga Sofia Landal  Kumla

– Visst oroar jag mig för framtiden, hur det ska bli ekonomiskt.

Hon har jobb, och bor fortfarande hemma.
 – Så det går ju runt ekonomiskt, men visst är man ju lite nyfiken på hur det skulle vara att ha eget.

Saga Sofia försöker att inte tänka så mycket på hur det står till ekonomiskt i världen.

– Det är ett svårt ämne, och jag har ju egentligen ingen egen ekonomi, är inte helt självständig. Men visst kommer tankarna, det är lite så att man känner sig uppgiven. Men visst skulle man väl ha någon slags plan.

Torbjörn Lindström, Kumla

Torbjörn Lindström Kumla

– Man får se över sina utgifter. Handla för de pengar man har och vara sparsam, så enkelt är det. Det är inte de stora inkomsterna man blir rik på, utan de små utgifterna

Köpa på kredit är inget han råder någon.

…  Kan man inte spara har man inte råd att låna heller.

Han kan gå in i en butik som har utförsäljning och finna mycket billiga varor.

– En gång tänkte jag attoj vad mycket jag sparar om jag inte köper något alls.

Lennart och Gunilla Galmén Kumla.

 Lennart och Gunilla Galmén  Kumla

– Det märks så tydligt i vardagen att allt har gått upp i pris. 

Paret bor i villa. 

– Vi har ett bundet elpris några år till, så det känns ju bra, säger Lennart.
– Men visst märker vi av krisen. Och det är inte utan att man känner lite oro, framförallt för de yngre, för våra barn och barnbarn, säger Gunilla. Är man småbarnsförälder kan man köpa barnkläder i secondhand butiker, det är guld värt. Det brukar vara som nytt.
 

Margareta Engman Torsta Kumla

Margareta Engman, Torsta

– Matpriserna har gått upp väldigt mycket. Men vi bor på landet och har egna höns. Och jag har en sambo som jagar så vi har eget kött, vi eldar mycket som håller nere elräkningen och så duschar vi inte lika mycket som förr.

Ni har inte behövt ändrat era ekonomiska vanor?
– Nej, vi lever väl ganska billigt redan nu.

Inga större kapitalvaror betungar ekonomin heller, enligt Margareta. 
Hon lastar in en kartong i bilen. 
– Det är kattmat, det ska ju bli snöstorm så jag passade på att köpa när jag är inne i stan.