Inblick i det allra mest privata

Hanna Stansvik kommer ursprungligen från Hallsberg, där hon också har sin familj, men är numera bosatt i Stockholm. Där hamnade hon i samband med att ha läst konstvetenskap. Tidigare har hon även gått en utbildning på Örebro Konstskola. 

– Jag har alltid ritat, tecknat och målat, även som barn. Jag blev också ständigt uppmuntrad av vuxna omkring mig, av mina föräldrar och andra, så konsten har varit en självklar del av mig sedan jag var pytteliten, berättar Hanna för Sydnärkenytt.

Måleri och skulptur

Som ung hade Hanna en massa olika idéer om vad hon ville bli som vuxen, men konstnärsdrömmen bet sig envist kvar. Viljan att skapa har varit ständigt närvarande under hennes liv.

De senaste två åren har hon kunnat arbeta som konstnär på heltid, där ett arbetsstipendium från Konstnärsnämnden har varit till stor hjälp.

– Jag ägnar mig främst åt måleri och brukar kalla mig själv för målare, men jag gör även skulpturer. Fast jag ser mina skulpturer som en förlängning av måleriet, de blir som målningar fast i 3D, säger Hanna.  


Till en början var Hannas skulpturer i skrivsbordsstorlek, men när hon fick tillgång till större ateljéer så växte dessa än mer, till verklig storlek.

– Det är kul att jobba med verklig storlek, att kunna ta mer plats. Det är en härlig känsla att bygga fram en kropp i verklighetsstorlek, det är en så köttig och härlig process, förklarar Hanna. 

Är sin egen modell

Hanna utgår från sig själv som modell när hon skapar, så även i ”Boudoir Baby!” Hon berättar att det från början var rent praktiskt; hon ville öva på att teckna kroki men kunde inte gå några kurser.  


– Då tänkte jag, men jag har ju en kropp här som jag kan använda, min egen. På så sätt har jag full kontroll. Jag är helt själv under hela processen och kan själv bestämma hur jag ska betraktas. Det finns en väldig frihet i just det. Jag vet precis var gränserna går, för det är ju mina egna. Det jag visar är det som känns okej för mig, menar Hanna. 

Hanna beskriver det som att hon genom sin skapandeprocess fått en mycket mer avslappnad inställning till sin kropp. Hon målar sällan förskönande, snarare tvärtom, och i det finns en frihet. 

– Jag är ju fåfäng precis som alla andra. Klär upp mig, sminkar mig och kammar håret. Men i konsten behöver jag inte vara så snygg och det är rätt så skönt. Det var ingen tanke jag hade från början utan det kom som en fördel på köpet, när jag gjort det ett tag. Jag får ofta höra att många som betraktar min konst känner igen sig, vilar lite i den känslan och uppskattar den, säger Hanna.

En privat salong

I ”Boudoir Baby!” hade Hanna en tanke om att gå ännu närmre, både när det gäller motiv och betraktare. Hon jobbar mycket med intimitet, med det privata - det vi gör när vi är för oss själva.

– När jag tittar tillbaka på en del äldre verk så kan jag se en distans mellan motiv och betraktare. Jag ville utmana mig själv genom att krympa det fysiska avståndet, men också utforska det privata än mer. Jag använder mig av en del närbilder i utställningen. I många bilder syns det också att personen i målningen befinner sig i en säng, i sovrummet, i det privata och innersta. Nästan som att betraktaren måste vara i sängen tillsammans med personen för att se den vinkeln. 

 Betraktaren kanske känner sig lite påkommen, som en voyeur, eller så tycker man kanske att man har fått privilegiet att bli inbjuden att titta.

– En boudoir är en kvinnas privata salong, där inte vem som helst får komma in. Vad ordet betyder på franska är ett litet rum dit man går för att vara sur. Ett rum där man vill vara för sig själv. I det rummet, både det fysiska och det metaforiska, delar vi erfarenheter. Den här vanligheten som människor upplever utan att tänka på det, det är det jag intresserar mig för. De små små ögonblicken i våra liv, berättar Hanna.

Speciellt att komma hem

Vernissagen för Hannas utställning ägde rum under lördagen 8 mars. Hon beskriver det som välbesökt och fullt av många spännande samtal med besökare.

– Det är alltid speciellt att ställa ut i sin hemstad, att få komma hem och visa vad man skapat. Här finns ju massor av människor som känner igen mig sedan jag var en liten bebis, men så har jag också mina egna minnen och en relation till Bergööhuset. Det känns jättekul att min utställning visas här, säger Hanna.  

”Boudoir Baby!” pågår fram till och med 9 april. Utställningen har öppet samtidigt som Bergööska huset: tisdagar och onsdagar 12-16, torsdagar 16-18 och lördagar 12-15. Entrén är fri. 

För Hanna rullar livet som konstnär vidare med fler projekt samtidigt som utställningen pågår.


– Jag fortsätter att måla och jobba på i vanlig ordning. Jag har lite olika uppdrag som jag håller på att skissa på, men de är än så länge hemliga, avslutar Hanna.