Ertappad med falskt körkort från Belgien
Den 17 april förra året kontrollerade polisen en bilförare på Västra Storgatan i Hallsberg. Han fick göra en alkotest och det visade att bilisten hade 0,22 milligram alkohol per liter i utandningsluften. En närmare granskning visade också att bilförarens körkort var förfalskat.
Den 56-årige mannen, som är hemmahörande i kommunen, berättade att han åkt till Belgien för att ta körkortet. Han hade letat på nätet och hittade en plats där man kunde genomgå en snabb utbildning som kostade 1 600 Euro. Efter tre dagars utbildning och uppkörning fick han med sig ett körkort som han trodde var giltigt. Att bilföraren hade alkohol i kroppen berodde på att han snabbt hade druckit en Jägermeister och öl, och det innan polisen lät honom blåsa i alkometern.
Trodde inte på eftersupning
Tingsrätten anser att mannens borde ha undersökt omständigheterna kring hur han kunde få ett körkort så snabbt i Belgien. Han har i vart fall varit likgiltig inför om körkortet var falskt eller inte. Och tingsrätten anser att det är osannolikt att mannen fått i sig alkohol efter att han kört bil, allra helst eftersom polisen hade uppsikt på honom under hela tiden.
Tingsrätten dömer därmed den 56-årige mannen för olovlig körning, rattfylleri och brukande av falsk urkund.
Han döms också för att han blev stoppad av polisen när de genomförde en hastighetskontroll den 9 september på Sockenvägen i Sköllersta när han körde för fort. Han körde 56 kilometer på en 30 sträcka, och han körde utan körkort. Dessa brott erkände han direkt.
Enligt tingsrätten borde dessa brott normalt sett leda till ett kortare fängelsestraff. Men i det här fallet menar tingsrätten att det inte finns anledning att tro att den 56-årige mannen hemmahörande i Hallsbergs kommun ska göra sig skyldig till nya brott. Därför döms han till villkorlig dom och 30 dagsböter à 90 kronor (2 700 kronor). Han ska också betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden.
Om eftersupning
Att man, efter en olycka där polisen misstänker, eller kan bevisa att föraren druckit alkohol, är det ganska vanligt att föraren hävdar att hen druckit alkoholen efter själva olyckan, för att slippa straff för rattfylleri. Det kallas ofta eftersupning. En annan metod förare ibland försöker är att helt enkelt lämna bilen och påstå att någon annan kört. Sådant kan vara svårt för Polisen att bevisa i efterhand.
När vi skriver sådana här artiklar, om domar, utslag i Tingsrätten, är det domen och ibland även förundersökningsprotokollet som utgör vårt källmaterial. Det innebär att det är rättsväsendets och tingsrättens syn på vad som hände vi återger. Det är inte säkert att alla inblandade delar den bilden, eller har samma åsikt om vad som hände. Exakt vad som hände när ett brott begicks vet ju i allmänhet bara de inblandade och eventuella vittnen. De kan dessutom, i sin tur, ha helt olika bild av vad som hände. Vi tar inte ställning i sakfrågorna, vem som gjorde vad, eller vem som är skyldig, utan utgår från vad rätten kom fram till.
