
Via sitt företag Famna utbildningar vill Emma Lindgren från Sköllersta öka kunskapen om suicid och psykisk ohälsa.
– Målet är ju att förebygga, förhindra dödsfall, säger hon. Foto: Henrik Östensson
Emma vill få oss att prata
om psykisk ohälsa
– ta bort beröringsskräcken
Emma Lindgren, från Sköllersta, vill, med sitt nystartade företag, Famna utbildning, lyfta kunskapen om psykisk ohälsa och ge strategier för att möta personer i kris eller som är självmordsnära.
– Det handlar om kunskap, hur man pratar med någon som lider av psykisk ohälsa. Och framförallt att vi pratar om psykisk ohälsa.
– Jag vill bidra till att höja det förebyggande arbetet i ämnet kring vår psykiska hälsa. Psykisk ohälsa behöver inte synas på utsidan av en person som bär på den. Inte förrän det gått så långt att en människa kan behöva söka akut vård eller ett samtal kommer in till 112 och det berör någon som hotar att ta sitt liv eller i värsta fall redan gjort det. Men vi måste höja arbetet med kunskapen innan 112 samtalet, innan vården och utanför blåljusorganisationerna, fortsätter Emma Lindgren.
Många fler bakom statistiken
Suicid, eller självmord som det ibland kallas, håller sig på ungefär samma nivå, år efter år, men ökade något från 2022-2023. 2023 tog 1 617 personer sina liv. Det är en betydligt vanligare dödsorsak än trafikolyckor, som exempel. Men om man ser på statistiken bakom självmorden blir det än mer skrämmande.
– På varje person som tar sitt liv går det ungefär 10 personer som försöker, men inte lyckas. På varje person som tar sitt liv går det också 100 personer som planerat att ta sitt liv, men som inte realiserat sina planer. Ytterligare 1000 personer per suicid går med tankar på att ta sitt liv. Och utöver dessa siffror finns ett stort antal människor som på olika sätt bär på någon form av psykisk ohälsa. Jag tror det ger en bild över hur vanligt det är med psykiskt ohälsa.
– Vi vet också att psykisk ohälsa blir allt vanligare, hos vuxna, men framför allt bland ungdomar, både bland flickor och pojkar. Ofta känner sig personen väldigt ensam, man kan känna sig värdelös, utanför alla sammanhang. Man vill nog i allmänhet inte dö, men man vet inte hur man ska orka fortsätta leva, ser ingen annan utväg för att bli av med sitt lidande.
Många myter
– Att prata, lyssna, låta personen förstå att hen inte är ensam, att det finns andra, många, som känner samma sak, är en början.
Men kan man inte förvärra om man prata med någon som mår väldigt dåligt?
– Att prata med någon som mår psykiskt dåligt eller rentav försökt ta sitt liv ökar inte risken för att personen sedan ska ta sitt liv. Men att inte prata om hur vi mår, att låta en människa som mår psykiskt dåligt bära detta själv kan dock förvärra känslan av att bära det lidandet inom sig. Delad börda blir hälften så tung. Och att få bli sedd och lyssnad på förvärrar inte utan brukar uppfattas som en lättnad.
En annan myt är den att det inte går att få någon som planerar att ta sitt liv att ändra sig.
– Ett suicidförsök är ju ett rop på hjälp. I fall där man stoppat personer från att ta sitt liv vet man att mer än hälften bestämmer sig slutgiltigt mindre än 20 minuter innan de försöker ta sitt liv. Det innebär att det absolut finns möjlighet att prata med personen, få vederbörande att ändra sin tanke, in det i det sista. Den psykiska ohälsan kvarstår dock och här är familj, vänner, kollegor, föreningslivet ett viktigt skyddsnät. Vägen till ett normalt fungerande liv, kan vara lång. Åter igen kommer vikten av samtal och omtanke in. Du behöver inte veta vad du ska säga men visa att du finns, sitt hos hen, gå en promenad, säg att du faktiskt inte vet vad du ska säga men att du finns i hens närhet. Och samverka med andra i ”skyddsnätet”.
Sociala medier har förvärrat
Emma vill också avfärda myten om att vissa personer skulle vara predestinerade till psykisk ohälsa och att ta sina liv.
– Man brukar lista 4 000 riskfaktorer till suicid. Allt från skilsmässa till mobbing, ensamhet, kränkande särbehandling, arbetslöshet, dödsfall i nära relation, svåra eller obotliga sjukdomar, bipolär sjukdom, beroendesjukdom, NPF, våld i nära relation, depression, PTSD, försämrad ekonomi, trauma och tidigare suicidförsök. Precis alla kan råka ut för psykisk ohälsa, det skär genom alla samhällsklasser, liksom suicid.
Bland ungdomar vet man att de sociala medierna bidragit kraftigt till psykisk ohälsa. Dels är det vanligt med trakasserier och mobbing där, men de sociala medierna ger också en snedvriden bild av lycka, att vara lyckad. Man får lätt bilden av att alla andra är lyckade
– Här måste vi sätta ner foten, ytterst få går ju omkring är lyckliga jämt, eller känner att man alltid gjort rätt val det är inte så livet fungerar
Via sociala medier sprids även gängkriminaliteten och den i sig bär på en hel del psykisk ohälsa.
Våga stå kvar
Men vad gör man då? Hur hjälper man någon som mår dåligt psykiskt, eller rentav tänker ta sitt liv?
– Lyssna, våga fråga, våga prata, våga stå kvar. Psykisk ohälsa har lite beröringsskräck. Man tänker att det är bäst att inget säga, det kan bli fel. Men det är bättre att prata och finnas där. Tänk så här. När någon drabbas av hjärt och kärlsjukdomar, ger vi vård, råd, liksom bäddar in i bomull. Det är samma sak med någon som mår dåligt psykiskt. Det är någon som ropar på hjälp, som behöver vård. Försök finnas till hands, det är en början.
Jobbat inom räddningstjänsten
Emma utbildade sig en gång till brandman och senare till brandinspektör, och blev sedermera brandinstruktör för att hålla div utbildningar både internt och externt. Under en period jobbade hon med att ta emot larmsamtal och leda räddningsinsatser som ledningsoperatör hos Storstockholms brandförsvar. Hon har också arbetat på SOS-Alarm i både Stockholm och Örebro.
– Jag märkte väl egentligen rätt tidigt att jag var mer intresserad av att förebygga olyckor, bränder och hur vi som människor mår. Att komma ut och träffa människor för att utbilda i hjärt- och lungräddning, brandkunskap, systematiskt brandskydd kändes rätt för mig. Jag var även ute på högstadieskolor för att prata om anlagd brand och vilka konsekvenser det kan få, och började på det sättet komma i kontakt med mobbing, utfrysning och psykisk ohälsa bland unga.
Genomgått flera utbildningar
Sedan dess har Emma genomgått ett flertal utbildningar om i hur man förebygger suicid, identifierar och bemöter psykisk ohälsa.
– Lite som HLR, men för psykisk ohälsa. Det är egentligen en bra parallell. Flertalet vuxna förutsätts kunna HLR, hjärt- och lungräddning. Men oftast vet man inte hur man hanterar psykisk ohälsa, som man högst troligt stöter på mer ofta.
Det Emma erbjuder i sitt företag, Famna utbildning, är egentligen två olika utbildningar, som ska ge verktyg för att prata med och hantera personer med psykisk ohälsa, med suicidrisk.
– Den ena heter AOSP-A, det står för Akut omhändertagande av person i kris eller som är självmordsnära. A-et står för att det är en utbildning som vänder sig till allmänheten. AOSP-B vänder sig framför allt till personal i blåljusorganisationer.
Vänder sig till företag och kommuner
Hon vänder sig till företag, kommuner, olika organisationer, föreningar och skolpersonal.
– Helt enkelt för att de flesta människor återfinns ju i något av dessa sammanhang. Det är viktigt i exempelvis företag och kommuner, att alla led utbildar sig. Ofta tänker man att chefer ska utbildas i detta, men de rör sig ju inte bland personal eller skolelever, eller vad man nu jobbar med. Utbildningarna tar en dag, åtta timmar. Det går att dela upp i två halvdagar. Jag har redan märkt att många, inte minst företagare, ser det viktiga i det här, men man vill gärna ha en kortare utbildning och helst digitalt. Men det här är en utbildning som är mycket krävande psykiskt och som kräver samtal, på plats. Det finns ingen kvick-fix. Och genom att höja kunskapen om psykisk ohälsa och hur vi bemöter den så kan vi minska sjukskrivningarna och dessutom få en social vinst genom att vi mår bättre på vårt arbete, i skolan, i fotbollslaget osv.
Men ska inte vården ta hand om folk som lider av psykisk ohälsa?
– Jo, givetvis är vården jätteviktig i detta. Det får vi inte glömma. Men vi måste förstå att det är så vanligt med psykisk ohälsa att vården nog inte kan förväntas mäkta med. Det här är något som alla borde kunna, som sagt, precis som HLR, första hjälpen vid olyckor. Ytterst handlar det om att vara medmänniska. Psykiskt ohälsa är också en kris. Man brukar tala om psykologiskt olycksfall när det sker ett suicid.
Hon fortsätter:
– Dessutom behöver vi, vanliga medmänniskor, lära oss vara där, stötta och prata med folk som mår dåligt, kanske försökt ta sina liv, i väntan på vård. För precis som all annan vård, kan vård av psykiskt ohälsa dröja. Och jag vill belysa vikten av att våga finnas för och prata med anhöriga till en människa som mår psykiskt dåligt och än viktigare anhöriga som är efterlevande vid suicid.
Men det finns ju företagshälsovård, elevhälsoteam, kristeam som man kan sätta in vid en kris, eller en olycka, räcker inte det?
– Det är givetvis jätteviktigt men att leda ett förebyggande arbete med t.ex. psykisk ohälsa och suicidprevention är enormt viktigt och minskar risken för att aktivera ett kristeam. Långt ifrån all psykisk ohälsa leder till suicid och ju fler vi är som arbetar med detta och ju fler beslutsfattare som förstår vidden av kunskapen och att bemöta i tidigt skede desto fler kan vi hjälpa och minska risken för lidande och allvarliga konsekvenser.
Fakta
AOSP–A och AOSP- B är utbildningar som tagits fram av Karolinska institutet och region Stockholm. Emma Lindgren är godkänd och certifierad instruktör. Hon vidareutbildar sig också kontinuerligt via olika seminarier för instruktörer. Emma håller helst sina utbildningar hos uppdragsgivaren, helt enkelt för att det är ett tungt ämne och att det då kan kännas tryggare i egna välkända lokaler. Men hon kan också erbjuda utbildningslokaler