Hoppa till huvudinnehåll Hoppa till senaste nytt Hoppa till ortsmeny Hoppa till sektionsmeny Hoppa till informationsmeny
Logotyp Sydnärkenytt
18 January 2022
Tipsa: 073-629 83 19

Brandkåren en livstil för
deltidsbrandmännen i Hjortkvarn

Daniel Kullman, kårchef tillsammans med brandmännen Mikko Heikkinen och Tim Isaksson. Foto: Henrik Östensson<br />
Daniel Kullman, kårchef tillsammans med brandmännen Mikko Heikkinen och Tim Isaksson. Foto: Henrik Östensson

I lilla Hjortkvarn är intresset stort för att bemanna ortens brandstation.
– Vi har faktiskt folk på kö som vill ansluta till vår lilla styrka, säger Daniel Kullman, kårchef.
Olyckor på den krokiga och smala riksväg 51 är det vanligaste skälet till att man rycker ut

Att rekrytera deltidsbrandmän har blivit en allt större utmaning för Närkes brandkår. Finnerödja har omvandlats till brandvärn på grund av problem att hitta brandmän, Vretstorp och Pålsboda har haft problem, men klarat det någorlunda. I Askersund rapporterade vi om att man hade problem i med bemanning i somras.

Intresserade på kö

Ett lysande undantag är dock brandstationen i Hjortkvarn.

– Det har gått bra. Kårchefen ska ju på morgonen rapportera in till vår central i Örebro när vi inte kan upprätthålla beredskap, det vill säga när vi inte har alla som ska på plats. Sedan jag började som stationschef har vi inte behövt göra det någon gång, jag började 2002, säger Daniel Kullman.

Han menar att man rentav har ett antal intresserade på kö som vill bli deltidsbrandmän.

– Ja, vi har faktiskt fem personer på kö just nu.

Men hur klarar ni det i en så pass liten ort som Hjortkvarn?

– Jag tror det handlar lite om arbetssätt och engagemang. Vi har i princip alltid våra personsökare på oss och ställer upp, även om vi inte har jour. Går det ett larm så åker vi om vi är hemma. Det innebär att vi ofta är fem personer rycker ut, även om vårt grundbemanning bara är två plus en, två brandmän och ett befäl, det vi kallar en gulhjälm, helt enkelt för att befälet bär gul hjälm.

Positiv laganda

Daniel menar att just det skapar en kamratanda, laganda.

– Ja. Dels är det ju frågan om att få  vara med och dessutom få jobba med erfarna kollegor i skarpa situationer. Håller man sig bara till de jourscheman vi har finns ju risken att man bara får åka på ett fåtal larm per år. På det här sättet kommer man in i jobbet, får en känsla för det. Att vara med är den bästa utbildningen, som dessutom svetsar samman gänget.

Alla som kan rycker ut

– Vi blir ett slags mellanting mellan deltidsbrandkår och värn. Vi har en grundbemanning, men det är alltid fler med när vi rycker ut.

Han tror också ortens anda spelar in.

– Det här är en liten ort där folk är vana ställa upp. Lösa saker. Här vet vi att om vi inte hjälps åt så har vi snart ingen brandkår. Jag tror de flesta ser det här som en livsstil, ett kall.

Det är också så att det ofta är bra att vara fler än tre personer när något händer.

– Ja, får vi larm om brand i en byggnad exempelvis är tre man i minsta laget, inflikar Mikko Heikkinen. 

Han fortsätter:

– Samma med en trafikolycka på riksväg 51. Vi är alltid först på plats. Då kanske vi både måste säkra miljöfarliga utsläpp, släcka bränder, spärra av trafiken samt kanske ge första hjälpen till en skadad förare.

Mycket trafikolyckor

Ungefär hälften av de utryckningar man gör från den lilla brandstationen handlar om just om trafikolyckor

– Ja, och kanske 85 procent av dessa trafikolyckor sker på riksväg 51 söder om Hjortkvarn. Det sker mängder med singelolyckor, avåkningar där på den kurviga vägen.  Dessbättre har vi så här långt varit rätt förskonade från olyckor med dödlig utgång där, fortsätter Daniel.

Mellan 25 och 30 skarpa larm per år blir det för gänget i Hjortkvarn.

– Tendensen är lite fler för varje år. Vi hade, precis som de andra stationerna, ett topp år torråret 2018, med mer än 40 utryckningar. Då var vi rätt trötta.

Symbios med sågverket

– Det faktum att sågverket kom tillbaka och sedan successivt utökat personalen har varit bra. Flera av våra brandmän jobbar på sågen, säger Daniel.

Sågen gick i konkurs 2012 och många i Hjortkvarn var då oroade både för ortens och brandkårens överlevnad.

– Sedan kom sågen tillbaka med ny ägare. De är bra för oss och vi är bra för dem. Sågverk är känsliga för bränder. Det brann i hyveln i somras. Det gick bra, sprinklersystemet hade släckt, fortsätter Mikko.

Ju fler som arbetar på en ort som Hjortkvarn, desto enklare är det att hålla deltidsbrandstyrkan.

Lugnande närvaro

Hjortkvarns brandkår har också i likhet med flertalet brandkårer uppgiften att åka på så kallade IVPA-utryckningar, det betyder i väntan på ambulans.

– Vi har grundläggande sjukvårdsutbilning och en hjärtstartare. Vi rycker ut när någon exempelvis fått ett hjärtstopp, eller en insulinkänning för att vi helt enkelt är närmast till hands innan ambulansen kommer. Ibland kan vi göra en insats. Även om vi tyvärr ibland kommer försent på sådana uppdrag så kan vi ändå vara med och stötta anhöriga, utgöra en lugnande kraft och hjälpa anhöriga när något dramatiskt hänt.

Två stationer rycker ut

Vid större händelser går det ut så kallade tvåstationslarm. 

– Det innebär att vi och exempelvis brandkåren i Pålsboda rycker ut på samma larm, de kommer hit , men ibland åker vi åt det hållet. Vi har samma typ av samarbete över länsgränsen, där vi samverkar med styrkor från Finspång.

Att vara deltidsbrandman innebär att man har ett annat heltidsjobb och har jobbet som brandman vid sidan av. Man får åka från jobbet om något händer.

– Det finns lite olika utbildningsteg för att bli deltidsbrandman. Men efter tre veckors utbildning kan man börja vara i beredskap. Sedan kan man bygga på med mer utbildning. Sedan tränar vi en hel del. Minst 50 timmar om året. För det mesta är det träningar här, enligt speciella riktlinjer. Men vi åker bland annat till Örebro för att träna rökdykning och till Odensbacken för att klippa upp skadade bilar, berättar Daniel.

Brandkåren i Hjortkvarn är belägen under en samlingslokal, Forum. Brandkåren i Hjortkvarn är belägen under en samlingslokal, Forum.

Det här reportaget har tidigare publicerats i vår papperstidning. Vi repriserar på nätet för att fler ska kunna läsa

Kommentera artikeln
Publicerad: 2022-01-09 11:24
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.