Susanne Sättergård, eller Sussie som hon kallas, serverar en semla. Foto: Henrik Östensson
Sussie håller på semmeltraditionen
– En slät vetebulle, utan kardemumma. Rätt lös, halvflytande mandelmassa och rikligt med grädde, florsocker på toppen. Så beskriver Sussie Sättergård, på Sussies Café i Pålsboda, bullen för dagen, semlan.
Ingen tvekan om att semmelätandet kulminerar i dag, även om säsongen numera ofta börjar strax efter jul.
Sussie menar att allt färre efterfrågar något annat än just den traditionella bullen på hennes kafé.
– Det blir allt mindre av vaniljsemlor och wienersemlor.
Hon berättar att säsongen pågår från jul, men att fettisdagen innebär ett rejält uppsving.
– Under säsongen kanske jag gör ett tjugotal semlor per dag, något fler på tisdagar. Men i dag blir det en bra bit över 100 semlor.
Hon har inte möjlighet att själv baka bullarna i Pålsboda.
– Nej, jag köper in dem från PeWes i Hallsberg. Men själva beredningen, fyllningen gör jag själv. Om det mot förmodan blir några över gör jag skorpor av de bullarna.
Hon menar att man visst kan ha varianter på semlan, men vill inte förvränga den för mycket.
– En semla ska vara en semla, annars blir det ju som vilken bakelse som helst.
En semla som den serveras i Pålsboda – och på de flesta håll. Foto: Henrik Östensson
Kristen tradition
Fettisdagen som infaller i dag, innebär enligt tradition en semla för många. Som så mycket annat i vår kalender handlar det om kristen tradition. Fettisdagen infaller 47 dagar före påsk. Datumet varierar med andra ord. Orsaken till att man en gång började äta semlor var nog för att man ville äta något gott innan fasteperioden före påsk. Man talar om tre fastlagsdagar, innan själva fasteperioden går igång. Det är fastlagssöndagen, som inföll i söndags, blåmåndagen som inföll i går, och fettisdagen, i dag. Just det tror man har att göra med den feta mat man skulle äta. Helt enkelt ladda upp lite inför fastan. Fettisdagen är historiskt belagd i landet första gången 1594.
Förekommer i flera länder
Själva bullen förekommer i samband med inledningen av fastan i Skandinavien och Baltikum. På Island gör man semlor med ojäst bröd. Där kör man ofta en kombinationsmåltid med ärtsoppa och salt fårkött. Finnarnas semlor liknar våra, men kan innehålla sylt istället för mandelmassa. Danskar kör wienervarianten med choklad och grejer. I anglosaxiska länder kör man ofta med pannkaka på fettisdagen istället. Skåningar äter gärna semla redan på blåmåndagen. Inte helt oväntat kallas då gårdagen av skåningar för "bullmåndagen."
Dagens svenska, traditionella semla. En vetebulle, med mandelmassa och grädde började nog dyka upp på 1850-talet, bullen har dock äldre anor. Innan dess gröpte man ofta ur bullen, blandade brödet med kryddor, kokade och stoppade tillbaka det i bullen. Även traditionen att äta semlan med mjölk, det som kallas hetvägg ibland har gamla anor.
Från 1800-talet
I morgon infaller enligt samma kyrkliga tradition askonsdagen. Då börjar allvaret, fastan, slut på sötebrödsdagarna!
Vi gillar våra semlor. Mer än fyra per person klämmer vi i oss årligen, över 40 miljoner semlor säljs i Sverige per år.
Källor: Nordisk familjebok, Nationalecyklopedin och Wikipedia.
