Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
För 140 år sedan, 1878, led järnvägsknuten Hallsberg av växtvärk. Folk från olika delar av landet flyttade in. Där kom en snickare med rötter i Västerbotten, där en handlare från Svältorna i Älvsborg. Bonddrängar kom från olika socknar i Skaraborgs län, pigor uppvuxna i Blekinge och Småland. Kort sagt, många hade upptäckt platsen Hallsberg som ett rimligt budgetalternativ till resan till Amerika.
Det byggdes hus längs landsvägen genom samhället på tomter köpta eller hyrda på utjordar från Södra Sanna, Norrby och Berga. Då infann sig eftertankens kranka blekhet. Det fanns ingen plan, för bebyggelse, skola, fattigvård och brandskydd. På residenset i Örebro satt landshövding Axel Bergström med ett högprioriterat uppdrag att applicera 1874-års byggnadsstadga på orter som Hallsberg. På lantmäteriet i Örebro satt en ny kommissionslantmätare, Olof Tengvall, hungrig på ett prestigefullt och inkomstbringande projekt.
Den 5 mars 1878 samlades 17 husägare plus lantmätare Tengvall (förmodligen) på Gästgiveriet i Hallsberg. De undertecknade ett brev av följande lydelse:
"Då i följd af de beqväma kommunikationsleder, som utgrena från Hallsbergs jernvägsstation i åtskilliga riktningar, samt platsens läge i en bördig trakt, en betydlig mängd folk af åtskilliga yrken tid efter annan bosatt sig invid nämnda jernvägsstation och årligen nya tillströmma, hvarigenom en mängd byggnader redan uppstått o än flera förväntas och då undertecknade, jemte en del andra här bosatta personer med anledning deraf anser skäl vara förhanden att ---för den sålunda uppkomna kolonin begära köpings rättigheter; få vi härmed ödmjukeligen anhålla att vice kommissionslantmätaren O Tengvall må blifva förordnad att uppmäta och kartlägga samt afväga det område, som kan anses under den närmaste komma att tagas i anspråk för bebyggande o för köpingens ändamålsenliga ordnande, äfvensom att därutofver uppgöra plan enligt gällande Kongl. Byggnadsstadga för rikets städer
Hallsberg den 5 Mars 1878"
Svaret kom prompt. Fem dagar senare meddelade landshövdingen att han förordnat Tengvall att uppmäta och beskriva platsen Hallsberg samt upprätta en plan enligt 1874 års byggnadsstadga.
Var detta besked resultatet av ett medborgarinitiativ eller var det orkestrerat av andra krafter? Landshövdingen? Under alla omständigheter kan vi konstatera att brevet, skrivet i en enda mening, i är synnerligen välformulerat. Rimligen flera snäpp över undertecknarnas förmåga. Handstilen syns vara Tengvalls. För tesen att det var ett medborgarinitiativ kan tala att varje undertecknare betalade 25 kronor (ca 1500 kr i dagens penningvärde) som en grundplåt till arbetet.
Den ambitiöse Tengvall gjorde ett utomordentligt arbete, men omständigheterna gjorde att det kom att dröja till 1908 innan orten blev köping. En liten lustighet är att brevets inledning ”Då i följd af de beqväma kommunikationsleder, som utgrena från Hallsbergs jernvägsstation i åtskilliga riktningar” ständigt varieras mer än hundra år senare i Hallsbergs marknadsföring
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan