Huset Trapp i Hallsberg

Den enkle ölbryggarens
dröm om ett stilfullt hus

Nu ryktas det – återigen – att ett av Hallsbergs äldsta småfolkshus ska rivas. Det gäller det lilla huset Trapp i kvarteret Kronan vid Östra Storgatan. Återstår att se om det beviljas rivningslov.

Vykortsfotografer förr gav bilderna en extra dimension genom staffagefiurer, som bidrog till platsens atmosfär. Som bilden från det dåtida affärskvarteret vid nuvarande Östra Storgatan. Två män, halvt bortvända, i diskussion över ett papper framför välvårdade hus och flanerande människor. Den ene i hatt, med fint skuggspel över kostymen och i lågskor, den andre i mössa, arbetskläder och träskor. Kanske en byggmästare som ger instruktioner, kanske en handlande som diskuterar en affär. Hur som helst, männen på bilden understryker att på denna plats planeras för framtiden.

Huset Trapp, med klockan, i bättre dar. Foto Hallsbergs hembygdsförening

Denna gatstump var det dåtida Hallsbergs affärscentrum. Här fanns den på ett stationssamhälle oundgänglige urmakaren. Här kunde man –låt vara vid lite olika tillfällen - köpa pälsverk i Kindbergs affär som annonserade om uniformsmössor af Persianer- Ukranier- och Astrakan Skinn, eller allt från finaste korderoj och ylletyg till enkla bomullstyger i Hirsh Winbergs ytterst välsorterade tygaffär. Här fanns glashandlaren Clas Petterson, som sålde åtråvärda nytto- och prydnadssaker till hemmet. Här startade knallen O. A. Andersson sin framgångsrika handlarbana i Hallsberg. Här fanns bokhandel och givetvis handlades livsmedel i kvarteret. I alla butiker handlades på kredit oavsett om man var burgen eller sämre bemedlad.

Denna merkantila gatstump, ett Västgötakvarter med gener från knalleland, ägde bestånd ända till 1930-talet. Fyra av de sex husen ägdes av västgötar. Alla hade hyresgäster som kände sig trygga där det hördes västgötamål.

Dit kom Pehr Ågren, en dräng med fattig bakgrund från de så kallade Svältorna i Älvsborgs län- alltså knalleland - och blev husägare. Han hade vissa problem med prästen. Han var nämligen delvis papperslös, efter några års otillåten bortovaro i USA.

Clas Pettersson, född i en kvarnarrendators tiobarnsfamilj från samma trakter som Ågren, byggde nästa hus där han hade en glashandel och sedermera en mycket framgångsrik spannmålshandel.

Nästa dräng att bygga hus var Anders Westerdahl från Högstena i Västergötland. Som murare var han eftersökt i det växande Hallsberg. Han byggde åt sig själv det hus, som numera kallas Trull och som nu efter renovering kan se fram mot ytterligare hundra år.

Så har vi Anders Ahlsson, en arbetskarl från Väring i Västergötland, som hade bryggeri på bakgården och utskänkning i lokal mot gatan i det hus som kallas Trapp. Uppenbarligen bar han på en dröm om det finaste huset mitt emot stinsens och Bergöös statustyngda trädgårdar. Mot ett försvarligt knippe reverser, var för sig på rätt modesta summor, kunde han skapa sitt vackra reveterade hus. Dessvärre hade han inte räknat med livets skörhet. Han avled 47 år gammal. Hustrun ärvde ett vackert hus, men också knippet reverser som krävde inlösen.

Dessa västgötar byggde inte bara hus som länge blev en vital del av orten. De bidrog att bygga samhället Hallsberg och med landshövdingens och lantmätare Tengvalls hjälp få ordning på pionjärårens vildvuxenhet. Det bör också vägas in om man överväger riva det för ögat starkt bedagade huset Trapp. Ett samhälle har att beakta sin historia, om man så vill en del av dess själ.