Att få eller tappa
timmar och dagar

Så här i skiftet till vintertid förefaller en timme hit eller dit fjuttigt att orda om. Annat var det när vi bytte tideräkning. När vi sent omsider, under frihetstiden övergav den julianska kalendern till förmån för den gregorianska. Den tidens människor i Sverige och Finland gick till sängs den 17 februari 1753 och steg upp den 1 mars det året.

Undra på om folk blev förvirrade.En del blev faktiskt väldigt arga på myndigheterna. De menade på fullt allvar att staten hade berövat dem elva dagar av deras liv.

Bytet från juliansk till gregoriansk kalender kom i etapper under århundraden, Ryssland var sent ute. Där gällde den julianska kalendern fram till 1918. Förvirrande för historiestudenter är att Februarirevolutionen 1917 också kallas Marsrevolutionen. Oktoberrevolutionen kan benämnas Novemberrevolutionen beroende på vilken tideräkning man talar om.

Med dikten ”Sandels han satt Pardala by. Åt frukost i allsköns ro” skapade Johan Ludvig Runeberg en överdådig anekdot på vers om generalens frukostvanor, hans konversation och den timme som skiljde svensk/finsk och rysk klocka,

Vi är i försvaret av Finland 1809. Sandels hade gett sin ed på en vapenvila med ryssarna till klockan 1. Där kommer då kuriren som berättar att ryssarna anfaller. ”Vårt ur var tolv, och vi följde det, Men den ryska klockan är ett."

Sandels höll strongt sin ed till prick klockan 1. Då kom motanfallet. Då fälldes fiendens hop ”pluton för pluton” och trampades ner på bron. Där brister det anekdotiska. Där är krigets brutalitet rakt av.