”Välfärden, penicillinet
och grönsakerna”

Esaias Tegner (1782–1846) var inte bara biskop i Växjö. Han var också en uppburen författare. Samtiden läste med beundran hans Fritiofs saga och generationer unga sattes i skolan att läsa den. Det var då. Kvar av hans formuleringskonst lever hans pedagogiska och koncisa förklaring till den kraftiga folkökningen i Sverige under hans tid: Freden, vaccinet och potäterna. Så pregnant att till och med riksdagsledamöter har det på repertoaren.

Som biskop i Växjö gladdes han åt utvecklingen. Han drog konsekvenserna av det han såg genom att se till att församlingarna byggde nya större kyrkor. Sådana som av skönandar spefullt kom att kallas Tegnérlador.

Nu lever vi mitt i en tid man då kan travestera Tegner på tal om våra åldringar som lever allt längre. Kanske våga formuleringen: Välfärden, penicillinet och grönsakerna.

Våra dagas politiker borde se oss gamlingar som i hyfsad välmåga lever allt längre som ett magnifikt kvitto på att arvet från det tidiga folkhemmet förvaltats på ett utmärkt sätt. Genom av välfärdssamhället i stort, de medicinska framstegen och ett hälsosamt leverne med bl.a. variationsrik kost. Då undrar man över alla dessa ständiga snipiga kommentarer från politikerna och deras räknenissar i byråkratin om kostnaderna för gamlingar.

Det kan man som gammal man leva med om politikerna, som grottar ner sig i pensionernas kostnader och dito ålder, ägnade lika stor omsorg åt de faktiska skillnaderna i livslängd mellan olika grupper i samhället. Kort sagt utjämna välfärden.

Vi må i beakta en drastisk men väl underbyggd rubrik på SVT-nyheters hemsida: Var du bor avgör när du dör. Rubriken inleder en text från 2014 där den vetenskapliga auktoriteten är Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutets institution för folkhälsovetenskap. Han påpekar som exempel att i Malmö är det att det är sju års skillnad i medellivslängd mellan olika stadsdelar.

Och trenden är tydlig – klyftorna har vuxit under lång tid och fortsätter att växa. – De skillnader vi ser är huvudsakligen mellan olika utbildningsgrupper, säger professorn. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är idag (2014 ) 18 år.

Sett i ett tusenårsperspektiv. är utvecklingen remarkabel. Arkeologerna, som grävt ut och undersökt skeletten av hundratals människor i Varnhem i Västergötland från 900-tal och 1000-tal, noterar att oavsett social grupp kunde man inte räkna med att bli äldre än ca 40 år. Om man tillhörde de lyckliga fyra av tio som överlevt till tioårsåldern. Men har de rätt i påståendet ”oavsett social grupp” är det lite betänkligt med utvecklingen