Logotyp Sydnärkenytt
13 February 2025
Tipsa: 073-629 83 19

Slaget vid Marathon
en kamp om livsstil

Det har varit mycket tal om greker och Grekland på sistone. Det torde vara så att det inte bara är ekonomin som engagerar så djupt. Antikens greker efterlämnade ett omistligt kulturarv som fortfarande är i någon mening i dagligt bruk på de flesta mänskliga områden. De hade sina oförlikneliga berättare. Herodotos var  giganten bland historieskrivare.  Hans livsluft var staten där de fria männen debatterade, valde eller förkastade sina ledare. Därför har han naglat fast bilden: de fria hellenerna, alltså grekerna, i motsats till barbarerna. På hans tid var det de i den tidens mening demokratiska stadsstaternas envisa kamp mot de auktoritära perserkungarna. För Herodotos gällde det inte bara att försvara land utan kanske främst livsstil. 

Den tankefiguren har levt genom tiderna i den västerländska kulturen. Den står för kamp för demokrati och tankefrihet. I Sverige senast under 1900-talet såg vi  svenskar och andra länder oss som ”hellenerna” mot barbarerna antingen de var bruna eller röda. 

Mången grek torde ha tänkt på Herodotos berättelser de senaste veckorna och dragit slutsatser om samtiden. Kanske av hans målande reportage om slaget vid Marathon (490 f.Kr) där perserkungen avsåg att en gång för alla krossa athenarnas vilja.

Han berättar inte den allmänt spridda storyn om den snabbfotade krigaren som sprang sträckan till Athen för att berätta om athenarnas seger i slaget. Han målar i stället upp en bred berättelse där vi inledningsvis möter athenarnas vånda och oenighet inför det annalkande hotet. Han berättar varför spartanerna inte hinner fram med bistånd. Han skildrar hur fem av de tio befälhavarna ville ge upp medan de andra fem ville ta striden. Deras ledare Militides linje vann så småningom Han höll brandtal för att ta striden. –Vi kan ta striden, vi kan rädda landet och ge Athen ställningen som den yppersta bland städer.

Militiades anförde hären mot perserna vid platsen Marathon. Med en listigt uttänkt slaglinje med en medvetet svag center och urstarka flyglar fick athenarna perserna i en säck. De som överlevt sökte sig ner till sina skepp.  Därmed var faran dock inte över. Athenarna insåg att perserna på sina skepp var på väg mot deras nu oskyddade stad.

Här berättar Herodotos sin version av löpningen från Marathon till Athen. Han skriver målande hur de athenska krigarna  ”för brinnande livet” sprang tillbaka till Athen.  Det var således hela den athenska hären som gjorde det första marathonloppet. De han fram i tid och kunde bevittna hur barbarernas flotta närmade sig staden. Perserna såg häpet krigarna på stranden. Kortfattat skriver Herodotos: Deras flotta låg stilla en stund och seglade sedan tillbaka till till Asien

Herodotos var en spränglärd herre som inhämtade sin kunskap på vidsträckta resor där han samtalade med lärda män, analyserade skarpsynt det han såg. Han drog slutsatser och presenterade en litterärt högtstående historisk berättelse. En berättelse där han eftersträvade sanningen. Men samtidigt menade han att han måste tro vad andra berättar. Därmed öppnade han för färgstarka anekdoter som höjer läsupplevelsen. Hans resor sträckte sig även till persernas områden. Därifrån skildrade han vidsynt sådant han fann värdefullt att efterlikna. Han anses ha levet mellan cirka 480 och cirka 420  f.Kr.

2015-07-13 13:46
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla