Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
I lördags 9 september firades Gamla Bergshyttans kulturreservat de 50 år som gått sedan sista gruvan stängde. Man anknyter till bergsmansbyns vida internationella kontakter och inbjöd nya svenskar, som blev guidade på svenska, engelska, arabiska, dari, urdo, pashtu, syrianska och albanska.. Ett gott initiativ.
Då vill vi gå innanför bergsmanshusens ståtliga fasader, få en inblick i livet och ge konturerna av en bergsmanshustru, Anna Ersdotter f. 1804 i Gamla Pershyttan. Anna föddes in i den självmedvetna bergsmanskretsen, dotter till gruvfogden Eric Ersson. Hon gifte sig 1825 21 år gammal med gruvfogden i Gamla Pershyttan Gabriel Nilsson (död 1844) och fick med honom sju barn av vilka två dog.
I två år hade hon ansvaret för sitt ägandes hemman innan bergsmannen Israel Persson 1846 gifte in sig där. Hon lämnade det jordiska av ålderdomssvaghet 26 september 1876.
Hemmanet hon och maken skötte beskrivs ”med försvarlig åbyggnad, jorden väl hävdad och skogen försvarlig”. Gården födde 1876 två kor, Stjerna och Rödkinna, samt en bagge. Produktionen var inriktad på potatis och havre med lite tillskott av råg och korn samt hö till djuren.
Kyrkböcker visar en läskunnig kvinna som förstod katekesen och trossatserna. Hon och maken Israel försummade inga husförhör. De skriftade* sig lika regelbundet och tog emot nattvarden.
Hemmets bokhylla visar på samma andliga intresse och på boksynthet: en gammal bibel, en mindre bibel, två nya testamenten , Ekmans och Lindroths postillor. Luthers och tre andra katekeser, Bibelns kvinnor, Kristens resa, Andaktsboken Dufvoröst, Det heliga kriget samt sångböcker liksom psalmböcker. Därutöver fanns andra böcker av olika slag.
Behållningen i boet summeras i bouppteckningen till 3 240 kronor. Enligt portalen för historisk statistisk motsvara det omkring 170 000 kronor i dagens penningvärde. På tio sidor visar den upp ett hemman med dess kreatur och alla dess redskap och ett hem med en gedigen men inte lyxig utrustning.
Dyrbaraste föremålet var en amerikaklocka, förmodligen en gåva från en av sönerna i USA. Där fanns målade möbler av relativt stort värde bland mera vardagliga inventarier.
Annas personliga garderob visar upp doffelkappa, svart klänning och randig dito. Bland alla huvudkläden finns ett som noteras som ett präktig sidenkläde värderat lika högt som två finklänningar. Så vardagskläder och förkläden.
Får man tro bouppteckningen var dryckesvanorna enkla. Kaffe och öl. Inga vinglas är upptecknade, däremot ölglas, kaffekoppar och en kaffekanna i mässing att brukas när kopparpannan inte var fin nog.
Man unnar särskilt denna strävsamma kvinna lyxen vid fintillfällen: örringar i guld
* "Skriftermål kallas den kyrkliga akt, som enligt svensk kyrkolag är en förberedelse till begående af Herrens nattvard. Det skall hållas samma dag, som nattvardsgången eger rum, eller ock föregående dag. Akten börjar och slutar med afsjungandet af en psalm och består f. ö. af ett kort tal eller en betraktelse af tjänstförrättande prästen öfver någon bibeltext ("skriftetalet"), syndabekännelses afläggande enligt ritualet och därpå af prästen meddelad aflösning (absolution) i villkorlig form: "Är denna eder syndabekännelse uppriktig - - -, så är ock - - - fast och visst, att Gud af nåd förlåter eder alla synder, och denna edra synders förlåtelse tillsäger jag eder."
Kanske kan man sammanfatta skriftermål som en luthersk form av bikt med avsikten att "gå ren" till nattvarden.
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan