Svenska rötter - Turken och stäppens herde satte spår i svenskheten

Dagens nyhetsflöde har  rubriken Statens rasundersökningar synliggörs i ny kommission. Det gäller en sanningskomission som ska belysa och förhoppningsvis läka såren efter rasbiologers skallemätningar och  andra statliga ingrepp mot delar befolkningen i Tornedalen.

De som vurmade för raser  - och fortfarande gör det här och var – har haft en kungstanke att finna »rena« raser eller folkgrupper  som levt generation efter generation på samma ställe sedan urminnes tider.

Sådana högerpopulister lär nog den  21 november 2010 ha satt morgonkaffet i vrångstrupen när de såg den stort uppslagna rubriken över en vetenskapsartikel i DN Nordens bönder kom från Turkiet.

Nu har arkeologerna – när de  nu lärt sig forska med hjälp av dna – börjat skriva omhela berättelsen om våra tidiga förfäder. Den tidigare berättelsen, som  i stora delar gällde ända in  på 2000-talet var  att jägarna och samlarna som kom hit upp i norr i inlandsisens spår helt enkelt efter hand lärde sig att bli bönder.

Jägare blev grötätare, skulle man kunna säga.

Den lyckade dna-forskningen  öppnar nya unika  insikter om våra förfäder som kom vandrande i vågor underden period vi kallar forntiden i den svenska historien. Bondestenålderns bönder var i första vågen människor som i etapper under några århundraden rörde sig från Anatolien, dvs ungefär nuvarande Turkiet.

De kom så småningom göt 6 000 år sedan i det av jägare glest befolkade område vi  nu kallar Sverige. Mestadels levde grupperna tydligen rätt fredligt sida vid sida. Jägarna höll sig till sitt och bönderna till sitt men det hände att de skaffade barn ihop.

Bönderna som etablerade sig för 6000 år sedan gick inte av för hackor. De fällde skog och odlade upp maken och höll sig med husdjur. De har bl.a. efterlämnat de magnifika megalitgravarna: dösar, gånggrifter och hällkistor. 

För 4800 år sedan böjar nästa invandrargrupp att göra entré. En ”modernare” bondgrupp av herdefolk. yamnayas , från stäppen norr om Svarta havet. De kom att breda ut sig över det vi kallar Västeuropa  och dominera bilden av sen bondestenålder och bronsålder.

De förde med sig ny kultur, nya färdigheter och nya vanor  Så till exempel levde de i hushåll med kärnfamiljer, till skillnad från stenåldersfolkets kollektiva boendeformer. Gravrösena under bronsåldern var en grav för en enskild storman till skillnad från de kollektiva  megalitgravarna. 

Moderna svenskar bär på spår av jägare och tidiga bänder med anor i Turkiet. Intressant är att en s stor del av nu levande svenska män härstammar från de ryska stäpperna.

Det menar vetenskapsjournalisten Karin Bojs och Peter Sjölund, som är expert på DNA-släktforskning. Tillsammans gav de förra året ut boken Svenskarna och deras fäder – de senaste 11000 åren.

Den moderna genforskningen har ännu inte många år på nacken och och en spännande fortsättning lär följa om vår speciella mix an människor. Redan nu sparkar forskningsresultaten undan tanken att det finns rena raser som generation efter generation levt på samma fläck sedan urminnes tider.

De synes också ge belägg för att varje ny invandrargrupp bidrog till bättre materiell välfärd och inte minst en gynnsam utveckling av tänkesätt, språk och kultur. PS Lästiops: Googla på Populär historia: Så har DNA-forskningen revolutionerat historien. DS