02 December 2020
Tipsa: 073-094 57 58

Svenska rötter - Turken och stäppens herde satte spår i svenskheten

Dagens nyhetsflöde har rubriken Statens rasundersökningar synliggörs i ny kommission. Det gäller en sanningskomission som ska belysa och förhoppningsvis läka såren efter rasbiologers skallemätningar och andra statliga ingrepp mot delar befolkningen i Tornedalen.

De som vurmade för raser - och fortfarande gör det här och var – har haft en kungstanke att finna »rena« raser eller folkgrupper som levt generation efter generation på samma ställe sedan urminnes tider.

Sådana högerpopulister lär nog den 21 november 2010 ha satt morgonkaffet i vrångstrupen när de såg den stort uppslagna rubriken över en vetenskapsartikel i DN Nordens bönder kom från Turkiet.

Nu har arkeologerna – när de nu lärt sig forska med hjälp av dna – börjat skriva omhela berättelsen om våra tidiga förfäder. Den tidigare berättelsen, som i stora delar gällde ända in på 2000-talet var att jägarna och samlarna som kom hit upp i norr i inlandsisens spår helt enkelt efter hand lärde sig att bli bönder.

Jägare blev grötätare, skulle man kunna säga.

Den lyckade dna-forskningen öppnar nya unika insikter om våra förfäder som kom vandrande i vågor underden period vi kallar forntiden i den svenska historien. Bondestenålderns bönder var i första vågen människor som i etapper under några århundraden rörde sig från Anatolien, dvs ungefär nuvarande Turkiet.

De kom så småningom göt 6 000 år sedan i det av jägare glest befolkade område vi nu kallar Sverige. Mestadels levde grupperna tydligen rätt fredligt sida vid sida. Jägarna höll sig till sitt och bönderna till sitt men det hände att de skaffade barn ihop.

Bönderna som etablerade sig för 6000 år sedan gick inte av för hackor. De fällde skog och odlade upp maken och höll sig med husdjur. De har bl.a. efterlämnat de magnifika megalitgravarna: dösar, gånggrifter och hällkistor.

För 4800 år sedan böjar nästa invandrargrupp att göra entré. En ”modernare” bondgrupp av herdefolk. yamnayas , från stäppen norr om Svarta havet. De kom att breda ut sig över det vi kallar Västeuropa och dominera bilden av sen bondestenålder och bronsålder.

De förde med sig ny kultur, nya färdigheter och nya vanor Så till exempel levde de i hushåll med kärnfamiljer, till skillnad från stenåldersfolkets kollektiva boendeformer. Gravrösena under bronsåldern var en grav för en enskild storman till skillnad från de kollektiva megalitgravarna.

Moderna svenskar bär på spår av jägare och tidiga bänder med anor i Turkiet. Intressant är att en s stor del av nu levande svenska män härstammar från de ryska stäpperna.

Det menar vetenskapsjournalisten Karin Bojs och Peter Sjölund, som är expert på DNA-släktforskning. Tillsammans gav de förra året ut boken Svenskarna och deras fäder – de senaste 11000 åren.

Den moderna genforskningen har ännu inte många år på nacken och och en spännande fortsättning lär följa om vår speciella mix an människor. Redan nu sparkar forskningsresultaten undan tanken att det finns rena raser som generation efter generation levt på samma fläck sedan urminnes tider.

De synes också ge belägg för att varje ny invandrargrupp bidrog till bättre materiell välfärd och inte minst en gynnsam utveckling av tänkesätt, språk och kultur. PS Lästiops: Googla på Populär historia: Så har DNA-forskningen revolutionerat historien. DS

2020-02-14 11:37
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.