Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Samma morgon som talman Andreas Norlén likt en sentida Sokrates genom samtal försökte förlösa partiledarna från deras interna spänningar råkade jag på en text av Jacques Werup. En liten text med några år på nacken med rubriken Avgörande samtal:
”Alla offentliga människor verkar just nu föra avgörande samtal med varandra. Näringslivets idoler. Politikerna. Ordet för dagen är ”Samtal”. Det innehåller ett slags löftesrik magi. Det inger respekt. Man kan säga det med eftertryck. Med magstöd,”
Må vara att inga synbara resultatet skymtades i det talmansledda samtalet. Den ”löftesrika magin” däremot gjorde partiledarna euforiska; sällan har man hört toppolitiker använda sådan språklig variation. Anneli Lööf: - Bra samtal. Förtroendefulla och genuina. Moderatledaren fyllde på med ”uppriktiga och seriösa". Stefan Löfven bidrog med "bra, öppna, respektfulla och konstruktiva.” Media nämner inget Halleluja från KD men stämningen var onekligen åt det hållet
Talmannens terapi tycks åtminstone ha fått den sturiga gruppen - med korten tätt tryckta mot bröstet - att både framstå som och känna sig mera statsmannamässiga på vägen fram mot sanningens obönhörliga minut vid voteringsknappen
Åberopar man början av en text av Werup bör man nog redovisa slutknorren. Författaren berättar om ett möte i Malmö Folkets Park med Louis Armstrong:
” Han står där svettig med den vita näsduken över huvudet och röker en cigarett. - Hi kid, säger han och väntar på att jag skall ställa frågorna, om Dodds, om Ory, om King Oliver. Men jag säger bara - Hi. Sedan skiljs vi åt för alltid. Det skulle man nog, i en tid som vår, också kunna kalla för ett avgörande samtal.”
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan