Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Folkbildningen, med långa anor, är ett bärande element i svensk demokrati och kultur. Redan 1851 gav riksdagen kyrkoherdarna i alla rikets församlingar i uppdrag at skapa ett sockenbibliotek. Hallsbergs socken fick förmodligen sitt första sockenbibliotek 1853. 1867 gjorde man en lyckad omstart som fick bönderna i byarna i Hallsberg att komma till kyrkbyn, låna och läsa böcker i en förbluffande stor omfattning.
I april månad 1867 skedde debuten. Erik Andersson i Sörby lånade den 12 april 1867 boken Werldens stora herskare som förste låntagare i Hallsbergs sockenbibliotek. Han lämnade åter boken den 5 maj.
Det nya sockenbiblioteket blev snabbt populärt i bygden. Redan under april hade man lånat ut 45 böcker av skilda slag. Inte oväntat kulminerade läsningen i november i skenet från en ljusstake. Möjligen hade någon hunnit införskaffat nymodigheten fotogenlampa. När året var slut hade man noterat över 600 boklån.
Jag hittade lånekatalogen av en slump. En kyrkbok från 1850-talet hade fått sidor över. Prästen använde dessa till att nogsamt notera dem som 1867 lånade böcker med uppgift om boktitel och boklånare med namn och adress. Därmed berättade han för eftervärlden vilka böcker som väckte intresse:
Visst, där lästes Fritiofs saga av tio låntagare, Fältskärns berättelser av fem. Obetydligt jämfört med sifforna för de drygt hundra som lånade häften av Läsning för folket eller de bortåt 70 som gick hem med ett eller flera häften som i listan benämndes Sagohävder.
Där fanns populära böcker i historia; det som lånades kan karakteriseras som praktiska nyttigheter och fosterländskhet förmedlat av historien. Där fanns böcker med praktiska råd för modernäringen. Ja, också boklån med mera lättfärdiga titlar som Anekdoter.
Läsning för folket var en kvartalstidskrift utgiven 1835–1924 av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande med bl.a. praktiska råd för landsbygdsbefolkningen. Huvudnummer för fosterländskheten var dels Kindblads historia dels Sagohävder, som i verkligheten hade den långa titeln Svenska folkets sagohävder eller fäderneslandets historia, såsom hon levat och lever i sägner, folksånger och minnesmärken av Arvid August Afzelius. Den utgavs som böcker i flera band men också i ett stortantal häften. Det var sådana häften som Hallsbergsbönderna stoppade in under rocken när de lånat.
Sockenbibliotek låter ståtligt. I själva verket var det en samling böcker i en bokhylla under prästens hägn. Så gick det som det gick. När de boksynta bland bönderna läst det de ville låna ur hyllan minskade utlåningen för varje år för att helt avtyna en bit in på 1870- talet.
Folkbildningskampanjen, knuten till stat och prästerskap, fick sällskap av en liknade med liberalt ursprung. Båda var ett försök att uppifrån bibringa folket bildning. Den legendariske folkbildaren IOGT:aren och socialdemokraten Oscar Olsson ”med skägget” menade att folket själva kunde söka kunskap. 1902 startade han den första studiecirkeln.
Denna den svenska modellen för folkbildning fick Olof Palme att tala om Sverige som en studiecirkeldemokrati. Men det är en annan historia.
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan