02 December 2020
Tipsa: 073-094 57 58

De banade vägen för svensk tryckfrihet

Carl von Linné namngav en nässla till minne av sin vän och lärjunge Peter Forsskål. Nässlan fick namnet Forsskalea Tennacissima. Det vill säga med egenskaperna “kärv, stickig, hårdnackad och envis”.

Inspirerad av upplysningen i Frankrike sökte 1700-tals akademikern Peter Forsskål, med anor från Finland, plantera om dessas tankar i svensk mylla.

Som ung forskare skrev han avhandlingen “Tankar om borgerliga friheten” (1759). Han säger i förordet: “Näst livet kan ingenting vara människorna kärare än frihet”. Skrivfriheten satte han högt. Texten spreds i 500 exemplar. Därmed blev rimligen hans tankar om tryckfriheten tillgängliga för större delen av den politiska eliten i Stockholm.

Då började rabaldret.

Från ett akademiskt bråk, där han vägrades disputation, drev Forsskål ettrigt affären vidare varv efter varv allt högre upp i statsförvaltningen. När hattregeringens toppar drogs in slutade det på ett groteskt sätt. Kungl. Maj:t beslutade att förbjuda skriften. Det sattes ett vite av 1000 daler silvermynt för den som köpte den.

Domen skulle läsas upp från predikstolen i alla landets kyrkor (tusen daler silvermynt är ca en miljon kr i dagens penningvärde) Kanske var det då Linné kom att tänka på den ettriga nässlan. I varje fall såg han till att Forsskål kom ut ur landet med en en dansk expedition till Jemen. Till Lyckliga Arabien, skrev Forsskål. Dessvärre tog malarian hans liv där borta.

Hade Peter Forsskål och Anders Chydenius levt idag hade de kanske kallats influencers. Bild Wikipedia

Minst lika betydelsefull för tryckfrihetsförordningens tillkomst var kaplanen, sedermera kyrkoherden i Gamla Karleby finska Österbotten, Anders Chydenius. Vid Åbo akademi och Uppsalauniversitet hade han utöver teologin studerat naturvetenskap och nationalekonomi.

Han lär ha varit en nitisk församlingspräst och brukare av jorden på sin prästgård Han vaccinerade barn och kurerade de vuxnas ögon. Med påtaglig social begåvning såg han till att synas även i huvudstaden. Han uppvaktade Vetenskapsakademin med förslag på nyttigheter och belönades två gånger med silvermedalj.

Ståndsbröderna i Österbotten skickade honom till riksdagen i Stockholm. Han förväntades tala väl om förslag, som gynnade handeln runt Bottenviken. Hans stora insats var dock de memorial som var grunden till tryckfrihetslagstiftningen. Världens första grundlag till skydd för tryckfriheten och tillgången till offentliga dokument var på gång.

Det såg alltså ut att bli bingo för kaplanens debut i riksdagen,. Friare handel kring Bottenhavet och en grundlag för tryckfriheten. Men si, han snubblade. Han gav ut en skrift som i hög grad förtörnade de ledande i hans eget parti, som var Mösspartiet. Han skickades helt sonika hem från riksdagen.

Han var hemma när den utgavs, ”Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skriv- och Tryck-friheten then 2. Decembr. 1766.”

Så har vi mött två namn knutna till vår första tryckfrihetsförordning. Forsskål och Chydenius höll bildlikt talat i brännglaset. De fångade upp tidens strömningar, stämningar, motsättningar och strider till en enda brännpunkt. Det är så historia skapas.

2020-05-27 22:53
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.