Hästskjutsar och krogar
formade Sveriges vägnät

Historiens väv har många trådar. Det är fascinerande att tänka på hur civila ämbetsmän  från Magnus Ladulås tid på 1200-talet fram till järnvägsepoken  skruvade och vred på paragrafer så att svensk landsvägstrafik höll Europaklass. Ett storverk  med namnet Gästgiveri- och skjutsväsendet.

I de statliga verken idoga ämbetsmän, på marken hästar och vagnar. Bondgubbar vid tömmarna. Trötta resenärer på usla bondvagnar på dammiga vägar. Lantliga dofter av kor och dynga med svärmande flugor kring maten på gästgiverierna. Stundom fylla och bråk. Men det fungerade. Efter en eller upp till två mil nådde man nästa skjutshåll, sträckte på benen, klev upp på en ny skjuts eller stannade för övernattning.

Under första halvan av 1800-talet fanns närmare 1 500 skjutsstationer, som tillsammans skickade ut nära 1,5 miljoner hästar varje år.

I vår landsdel fanns sträckningen Örebro – Blacksta (Kumla) - Vretstorp och Bodarna. Rejält trafikerad och även med avtryck i litteraturen. Där händer romanen  Det går an av Almqvist minsann. Man hittar även Bellman i leran utanför Blacksta gästgiveri. Kanske på riktigt – kanske bara  ett muntert påhitt av skalden.

Stambanan kom till Hallsberg 1862. Prompt flyttade landshövdingen Blacksta Gästgiveri till Hallsberg. Tillskottet muntrade upp järnvägsknuten.  Ett ställe med mat och alkohol. En mötesplats för att språkas eller besluta om framtiden. Carl Lindahl, populär gästgivare, kryddade med en kägelbana. 

Carl Hjalmar Janssons nya gästgiveri i Hallsberg. Foto: Hallsberg kommuns bildarkiv

Hallsberg blev municipalsamhälle. De styrande tog över fastighet och gästgiverientreprenad. Föreståndare för gästgiveriet var en ung man, Carl Hjalmar Jansson från Snavlunda.  Carl Hjalmar Jansson gifte sig i den vevan och fick med tiden storfamilj.  

Jo, det var ett guldägg. Gubbarna i municipet balanserade nödtorftigt  sköna rejäla inkomster av  alkohol mot sitt ansvar för nykterheten. 1904 sökte municipet  ny entreprenad.  Men si, deras gästgiveriföreståndare  Hjalmar Jansson bjöd över  och fick entreprenaden för gästgiveri och skjutsning.

Den drivne Jansson byggde helt sonika ett nytt gästgiveri ungefär där Konsum nu ligger och det till 1911 och själva skjutsningen till 1915.  Carl Hjalmar var också med och grundade Nya Folkbanken  på Västra Storgatan 4 innan han så småningom flyttade till Örebro. 

Gästgiveristadgan försvann i  stillhet 1933.  Gästgiveriet hade blivit  Baltiska mejeriet. Minnet lever kvar i  namnet Kvarteret Mejeriet