05 August 2020
Tipsa: 073-094 57 58
Världstryckfrihetsdagen

Vi skyddade tryckfriheten
först av alla i världen

När man strosar i historien kommer man då och då till trakter där man trivs. Perioder av 1700-talet är ett sådant härad. Vi har fått så mycket av den tidens människor. Frihetstiden var en naturvetenskapens guldålder. I bokhyllan har de flesta en Flora med ursprung hos Linné.. C i Celsius möter vi varje morgon när vi granskar vädret.

Frihetstiden (1719 -1772) skapade nytt i det politiska livet. Makten låg hos riksdagen, Rikets ständer, och kungamakten var en dekoration. Där växte fram ett tvåpartisystem, där riksdagspartierna Hattar och Mössor började lära sig konsten att växla vid makten.

Vid riksdagen 1765-1766 hade Mössorna ett stabilt övertag. Då var ordet liberalism ännu inte uppfunnet men vi skulle säga att det var liberalerna som tog över och satte i gång avregleringar .

Utskotten arbetade med att klä nya tankar i praktisk politik. Ett av dem skapade de regler vi fortfarande har för begreppet grundlag. Ett annat arbetade med en tryckfrihetsförordning och förbud för censur.

Det blev genombrottet för tryckfriheten och offentlighetsprincipen. En kännare skriver: ” Tryckfrihet och offentlighetsprincip blir ett sorts tvillingpar i samhällslivets tjänst. De förutsätter varandra för att växa. På den här punkten föddes onekligen en stor tanke 1766.”

Tryckfriheten hade diskuterats ganska länge, men att handlingar skulle vara offentliga var helt nytt.

Värd att försvara. Tryckfrihetsförordningen 1766. Foto Wikipedia

Den 2 december 1766 satte kung Adolf Fredrik sitt namn under “Kongl Maj:ts nådige Förordning Angående Skrif- och Tryckfriheten.” Därmed hade vi fått världens första grundlag till skydd för tryckfriheten och om handlingars offentlighet. Den innehöll femton paragrafer och innebar bland annat att:

• Censuren avskaffades (på allt utom teologiska skrifter), vilket i princip gav alla medborgare rätt att uttrycka vad de ville.

• Alla fick rätt att trycka av myndigheternas handlingar, vilket innebar en offentlighetsprincip. För att kunna trycka en handling måste man ju ha rätt att ta del av den.

• Alla handlingar som inte uttryckligen var hemligstämplade skulle vara tillgängliga för alla.

• Den ämbetsman som vägrade lämna ut dem skulle straffas.

Det finns anledning att, när detta skrives den 3 maj, som är Världsdagen för tryckfrihet, att skåda över världen och se bristerna. Vi må begrunda vad som händer i Polen och Ungern. Den 3 maj 2018 skrevs i DN en debattartikel med rubriken: ”Orimligt lätt att att rösta bort den svenska tryckfriheten.” Ja, det är oroväckande. 1766 ansåg lagstiftarna att det var en trygg grundlag. De kallade den, på tidens mustiga språk en orygglig grundlag.

Det tål att tänka på vi när firar Världsdagen för tryckfrihet.

2020-05-03 22:07
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Föreningen Kanal Regional:Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Vi finns på webben, som papperstidning, sänder lokal-tv och producerar närradio. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakt:Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Lars Litzén, ansvarig utgivare: 073 - 094 57 58, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla.