Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Göteborgs södra skärgård rymmer en historisk idyll av högsta klass, Känsö karantän. En anläggning från tidigt 1800-tal för att skydda Göteborg från smitta över havet från avlägsna länder.
Bebyggelsen är ett verk av officeren i fortifikationen Jakob Forsell . Han arbetade efter noggranna anvisningar av läkaren Pehr Dubb, den tidens upplaga av Anders Tegnell. Dubb hade nog föga vetenskap bakom sina råd Däremot hade han rikligt beprövad e erfarenhet av smittskydd. Det betydde väntetid, strikt delning mellan ”rent” och ”orent” i samtalsrum och mellan byggnader, desinfektion med ättika, klorgas och svavelrök samt skyddskläder av vaxduk.
Karantänens byggnader är placerade på rad på konstgjorda öar över en grund vik. De är strängt skilda från varandra med vindbryggor och andra hinder. Byggnadernas rad började med den så kallade parloiren, samtalsrummet. Sedan följde sjukhus och magasin.
Samtalsrummet var delat mellan den “rena avdelningen” och den “orena avdelningen ” av en murad ränna i golvet där det brädes svavel för smittdödande rök . På ömse sidor om rännan finns ett järngaller från golv till tak. Där fördes konversationen genom röken från rännan i golvet. Nödvändiga dokument räcktes över rännan sedan de dränkts i ättika.
Smittade personer från fartygen fördes iland med roddbåt i en kanal under lasarettshuset t och hissades sedan upp till de rymliga och väl ventilerade sjuksalarna. Dessa hade till och med vattentoaletter.
Under en lång period sanerades fartygens last. Män klädda i vaxduk sprättade upp bomullsbalar från Egypten med knivar på långa störar. De dränkte in bomullen med ättika och magasinerade den. Senare förstod man att varor inte smittade. Då slutade man den krävande hanteringen av gods.
Ursprungligen gällde oron gula febern och pesten. Istället blev karantänen ett skydd mot koleran. Vissa år var trycket hårt på karantänen. Under långa tider var det mycket lugnt. Med ökad kunskap om bakterier och smitta mot slutet av 1800-talet byggdes epidemisjukhus i städerna. Karantänen blev överflödig. Sista patienten skrevs ut 1918. Anstalten lades formellt ner 1934..
År 1935 inleddes den nuvarande militära verksamheten. Normala år har man med lokala reseföretag kunnat besöka Känsö , som är militärt område, om manuppfyllt vissa bestämmelser, bl.a. svenskt medborgarskap. ”Värt resan” som det brukar heta om fina sevärdheter i franska reseguider.
Man kommer till en grönskande skärgårdsö med unik bevarad växtlighet,och med alla sina byggnadsminnen men utan vanligt turistliv. Däremot träffar man på reguljär verksamhet som Sjövärnskåren som lär unga segling och sjövett.
Ordförklaringar: Ordet karantän har kommit via franskans quarantaine från det italienska uttrycket quarantena, och betyder fyrtio dagar. Fartyg till Venedig isolerades i fyrtio dagar innan de släpptes in i hamn. Ordet parloir kommer från verbet parloir = tala på äldre franska, och betecknade ett rum avsett för samtal..
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan