Logotyp Sydnärkenytt
11 February 2025
Tipsa: 073-629 83 19

Fossilfritt stål -
går det att sälja?

Svensk järnhantering och stålindustri gör det igen. Nu är man i färd att först i världen hantera hela kedjan av processer från malm till massproducerat fossilfritt stål. De ansenliga miljöeffekterna är orsaken till att man ersätter kol med vätgas.

Vid mitten av 1800-talet skedde ett liknande grundläggande skifte. Då fick en svensk brukspatron, Fredrik Göransson, Bessemerprocessen att fungera i praktiken och blev därmed den förste att producera flytande stål. Snart kom Bessemer- och Martinprocesserna på bred front i västvärlden. Den industriella uppgången fick det stål den behövde; till järnvägsräls, fartygsplåt och även till dödsbringande kanoner.

Ett av de nya företagen är Hybrit där LKAB, SSAB och Vattenfall storsatsar. Det andra är ett helt nytt företag H2 Green. I en första fas satsar H2 Green 25 miljarder kronor och bakom projektet står en rad kända investerare.. Anläggningen placeras utanför Boden och ger arbetsmarknaden ett oväntat lyft.

Stämningen är minst sagt hög när företrädare för företagen kommer till tals. Det bollas med miljarder som tycks stå i kö att tas i anspråk. Samma gäller optimismen om tidsplanen. Allt det nya verkar ligga om hörnet.

Iakttagare utifrån är svalare. Processen kräver stora mängder el, helst från sol, vind och vatten. Ledningar ska planeras och dras genom vildmarken. De påpekar även att marknaden för fossilfritt stål är okänd och osäker. Vill köpare betala 20-30 procent mer för stål enbart för att det är fossilfritt? Återanvänt stål är bara snäppet sämre för miljön.

Svenskt järn från svensk malm och svenskt träkol har varit en oslagbar kombination genom tiderna. Det har gett en internationellt efterfrågad välbetald produkt. Gustav Vasa säkrade sin tron genom att ge köpmännen från Lybeck ensamrätt till det eftersökta svenska osmundjärnet. Kräsna smeder i England godtog bara stångjärn stämplat av vallonsmeder vid bruken i Uppland. Det fick kosta.

Kunskapen att hantera järn låg ”i blodet” hos många runtom i de små järnbruken. I Sydnärkes bergslag fick småpojkarna börja träna på att smida spik så snart de kunde lyfta en hammare. Askersund blomstrade av handeln med spik.

Traktens gemensamma kunskap om smide och järn ligger också bakom de mästerliga bösspiporna från Kassmyrasmeden Per Gustafssons smedja.

Som beskrevs i inledningen fanns svenska bruk med när stål började masstillverkas efter mitten av 1800-talet. Då kom stålverken Sandviken, Domnarvet, Fagersta, Boxholm och Degerfors för att nämna några.

Mot den bakgrunden är det intressant att svensk järnhantering går vidare i spetsen med ny teknik som förväntas hjälpa Sverige och andra länder att nå miljömålen, Vi får tro att det blir en internationell framgång.

2021-05-01 20:50
Kommentera
Ulrik Janssons blogg

Ulrik Jansson

Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.

Inlägg

Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan
ANSVARIG UTGIVARE: LARS LITZÉN Sydnärkenytt och Kumlanytt ges ut av föreningen Kanal Regional. Sedan 2007 har Kumlanytt levererat nyheter till Kumlas medborgare. 2012-2013 startade vi nyhetssidor även i Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Kontakta redaktionen för tips och synpunkter. Henrik Östensson, redaktör: 073-629 83 19, redaktion@kumlanytt.se Post och besöksadress: Trädgårdsgatan 9B, 692 31 Kumla