”Afghanska Mona Lisa”
öppnar ögon på nytt

Medmänniskors kollektiva lidande och skräck i krig och flyktingkatastrofer når vid något magiskt tillfälle människors hjärtan genom en gripande bild av en enskild individ.

I raden av ikoniska bilder har vi judegossen i Warszawas getto med uppåtsträckta armar, den nakna gråtande flickan i Vietnam flyende i napalmregnet, den döde gossen Alan, uppspolad på en strand. Där har vi den unga ”flickan med de gröna ögonen” den då 12-åriga Sharbat Gula fotograferad 1985 av fotografen Steve Mc Curry från National Geographic.

Till skillnad från bilderna på gossen i gettot eller den vietnamesiska flickan uttrycker bilden av Sharbat Gula inte förtvivlan. Det var hennes fasta blick som mötte åskådarens öga på ett sätt som fick omvärlden att tala om Den afghanska Mona Lisa. Men den fyllde syftet att rikta världens blickar mot flyktingströmmarna från striderna mellan sovjetiska angripare och Mujaheddinstyrkorna.

I oktober i år kom Sharbat Gula åter i rampljuset anklagad i Pakistan för att ha förfalskat en visumansökan och utvisades. Världspressen bevakade utvisningen. Den nu 45-åriga kvinnan fick tillfälle att beklaga sin situation. - Jag råkar vara född i Afghanistan. Men jag vill leva mitt liv i Pakistan

Det afghanska presidentparet såg chansen till PR. De tog emot Sharabat Gula inför pressen i presidentpalatset. Lovade henne och hennes barn en möblerad lägenhet och ett tryggt liv i Kabul.

Media noterade pliktskyldigt budskapet men lade fokus på de hundratusentals andra som samtidigt drevs över gränsen från Pakistan till minst sagt osäkra villkor i Afghanistan. Sharbat Gula bidrog än en gång att uppmärksamma en fördrivning av bibliskt format. Med UNHCR:s siffror har över 350 000 afghaner drivits över gränsen från Pakistan 2016 samt att Pakistan är fast beslutet att öka siffran med ytterligare 450 000 innan årets slut.

Detta redan kaotiska flyktingläge i det arma landet kände rimligen vår rundkindade inrikesminister till när han nyss i tv nöjd presenterade Sveriges avtal med Afghanistan. Nu låg vägen öppen för de chartrade planen med avvisade unga till Kabul. Ungdomar som likt Sharat Gula råkat födas i Afghanistan. men som levt sina liv som flyktingar i helt andra länder.

Inrikesministern behöver inte frukta kraftiga reaktioner. Inget ensamkommande barn från Afghanistan betraktar oss från en agiterande ikonbild. Däremot, från Östermalm i Stockholm - med anspråk på belevade manér - har en tidigare partiledare och statsråd gett sin syn på ”hormonstinna” och ”män med annan kvinnosyn”.

Vad förslår då våra ögons vittnesbörd från skolsalar med artiga, flitiga ungdomar – trots ångesten inför myndigheternas beslut.