Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Medmänniskors kollektiva lidande och skräck i krig och flyktingkatastrofer når vid något magiskt tillfälle människors hjärtan genom en gripande bild av en enskild individ.
I raden av ikoniska bilder har vi judegossen i Warszawas getto med uppåtsträckta armar, den nakna gråtande flickan i Vietnam flyende i napalmregnet, den döde gossen Alan, uppspolad på en strand. Där har vi den unga ”flickan med de gröna ögonen” den då 12-åriga Sharbat Gula fotograferad 1985 av fotografen Steve Mc Curry från National Geographic.
Till skillnad från bilderna på gossen i gettot eller den vietnamesiska flickan uttrycker bilden av Sharbat Gula inte förtvivlan. Det var hennes fasta blick som mötte åskådarens öga på ett sätt som fick omvärlden att tala om Den afghanska Mona Lisa. Men den fyllde syftet att rikta världens blickar mot flyktingströmmarna från striderna mellan sovjetiska angripare och Mujaheddinstyrkorna.
I oktober i år kom Sharbat Gula åter i rampljuset anklagad i Pakistan för att ha förfalskat en visumansökan och utvisades. Världspressen bevakade utvisningen. Den nu 45-åriga kvinnan fick tillfälle att beklaga sin situation. - Jag råkar vara född i Afghanistan. Men jag vill leva mitt liv i Pakistan
Det afghanska presidentparet såg chansen till PR. De tog emot Sharabat Gula inför pressen i presidentpalatset. Lovade henne och hennes barn en möblerad lägenhet och ett tryggt liv i Kabul.
Media noterade pliktskyldigt budskapet men lade fokus på de hundratusentals andra som samtidigt drevs över gränsen från Pakistan till minst sagt osäkra villkor i Afghanistan. Sharbat Gula bidrog än en gång att uppmärksamma en fördrivning av bibliskt format. Med UNHCR:s siffror har över 350 000 afghaner drivits över gränsen från Pakistan 2016 samt att Pakistan är fast beslutet att öka siffran med ytterligare 450 000 innan årets slut.
Detta redan kaotiska flyktingläge i det arma landet kände rimligen vår rundkindade inrikesminister till när han nyss i tv nöjd presenterade Sveriges avtal med Afghanistan. Nu låg vägen öppen för de chartrade planen med avvisade unga till Kabul. Ungdomar som likt Sharat Gula råkat födas i Afghanistan. men som levt sina liv som flyktingar i helt andra länder.
Inrikesministern behöver inte frukta kraftiga reaktioner. Inget ensamkommande barn från Afghanistan betraktar oss från en agiterande ikonbild. Däremot, från Östermalm i Stockholm - med anspråk på belevade manér - har en tidigare partiledare och statsråd gett sin syn på ”hormonstinna” och ”män med annan kvinnosyn”.
Vad förslår då våra ögons vittnesbörd från skolsalar med artiga, flitiga ungdomar – trots ångesten inför myndigheternas beslut.
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan