Kära bekanta från 1700-talet

1700-talet kommer oss så nära därför att vi där möter personer som känns så bekanta. Några är rentav folkkära som Bellman (f.1749) och Linné (f.1707) och Kajsa Warg (f.1760).

Lars Larsson Molin (Lasse-Maja) (f.1785) fick en folklig popularitet, som består långt utanför Ramsbergs socken.

Karaktäristiskt för dem som fortfarande lever i folks minne är att det mest är ofrälse personer, ofta prästsöner. Adeln som glänste på 1700-talet har i stort sett bleknat bort.

Onekligen är det en åldersfråga vilka namn man är familjär med. Om man skulle lära sig psalmverser, eller andra läxor utantill. Tidigare generationer mötte i flickskolor, realskolor och gymnasier en annan kanon än den dagens unga möter. Gymnasister förutsattes lära sig mycket om flera författare vars texter pliktskyldigast lästes och som snart rann ur minnet.

Själv minns jag Carl Jonas Love Almqvist ( f.1793 ). Han bör ihågkommas för mer än citatet ”Blott Sverige svenska krusbär har”

Mången minns med ett småleende Johan Henric Kjellgren , upplysningsförfattaren som roat betraktar sin samtid i dikten Salig Dumboms leverne. Mången kan deklamera strofen:

”På sina resor han förnam,
hur väl försynens nåd reglerat,
som floder över allt placerat
där stora städer stryka fram”.

En annorlunda författare var Lars Larsson Molin, mer känd som Lasse Maja. Under fängelsetiden på 1800-talet skrev han “Lasse Majas besynnerliga äventyr”. Den boken sägs ha varit mest läst efter Bibeln. Nu läses den som e-bok

Två 1700-talsprofiler som är brett kända världen över är Carl von Linné och Anders Celsius. Den senare gladde sin pappa matematikern som ett matematiskt underbarn och gick vidare till världskändisskap med sin termometerskala.

I vetenskapliga kretsar träffar vi även på Carl Wilhelm Scheele. Apotekaren, som från sitt lilla labb i Köping, skapade sig ett världsrykte, då han upptäckte bl.a. grundämnet syre och blev ledamot av såväl den svenska som den franska vetenskapsakademin. I samma krets finns hans mentor Jöns Jakob Berzelius ”Den svenska kemins fader”.

Vi låter konstnären och spelmannen Pehr Hörberg (f .1756) representera måleriet. På sin tid var han känd för sina målningar och etsningar. I nutid är han känd bland en del kyrkfolk,.. Han målade faktiskt hela 57 altartavlor. Nästan alla i Östergötland. Men den oss närmaste finns i Svennevads kyrka.