Vi använder cookies för att förbättra funktionalitet och säkerhet på sidan, för trafikmätning och för att kunna generera relevant innehåll. Läs mer
Jag läser en koncentrerad levnadsteckning av Magnus Jacob Crusenstolpe, 1795-1865 (här något nerkortad):
”Strålande sydländskt skön, salongslejon, bländande stilist och stundom banal intill kolportageroman, aristokrat och rebell, kungagunstling och majestätsförbrytare, Karl XIV Johans förtrogne på Stockholms slott och statsfånge på Vaxholms fästning!”
Denne rikskändis - inte minst genom sin tidning Fäderneslandet - är glömd liksom allt rabalder han åstadkom. Men han håller sig kvar i folkminnet genom uttrycket - Historiskt, sa Crusenstolpe. Uttrycket uppstod om hans vana att verifiera ovederhäftiga uppgifter med en not: "Historiskt".
I samband med försöken att bilda regering i Sverige har det gått inflation i uttrycket historiskt. Ibland i sådana sammanhang att man frestas att tänka på Crusenstolpe: Svenska akademiens ordbok menar att uttrycket historiskt kan brukas för ”sådant som är av sådan vikt och betydelse att det kommer att omtalas i historien”. Att rösta bort en statsminister sätter knappast sådana spår att det sätter en skiljelinje i historien, även om det för stunden kan anses anmärkningsvärt.
Det har funnits sådana ögonblick i vår historia när uttrycket historiskt är tonsäkert. Till exempel den gången 1917 när polisen stod beredd med dragna sablar att hugga in på demonstranter utanför riksdagshuset. Då våndades Sverige mellan revolution och reformer. I rädslan för att störtas ut i en revolution blev det nödvändigt att hitta kompromisser för att rädda Sverige. Det var historiskt.
På samma sätt kan uttrycket historiskt komma att användas i framtiden när man vet utgången av valet att släppa in SD i värmen eller låta dem stå utanför. Det har betydelse för framtiden.
Ulrik Jansson
Ulrik Jansson är f d gymnasielärare i Hallsberg som kan det mesta om bygdens historia, dokumenterat i flera böcker. Han vill ge perspektiv på nutiden genom att hitta historiska spår.
Inlägg
Biter nya svenska stålet? 14 mars gammal flyttdag Historien om slavskolan Så fick vi vaccin Vikingarnas jul Hästlunk styr Biden Tala om tideräkning Wigforss (S) visar vägen 1928 Sverige först erkänna USA Bekanta från förr Pressfrihet inte självklar En riktig karantän Influencers för tryckfrihet Först med tryckfrihet Engelska banbrytare Då föddes skräckromanen Läsa Boccaccio hjälper Om svenskars förfäder Gästgiveriet som flyttade Fritid före Reinfeldt Konst på Waldemarsudde Tulpaner och girighet Överlevnadskonst Historiskt var ordet Om samtal Flykting passade in Mästersmeden började med spik Leve Skomakarveckan Rika tar för sig Upproret i Tiveden Läslusten blommade Jag fick ett sketbrev Växtvärk i Hallsberg Livslängd förr och nu Om kvarnstenar Kvinna i bergsmansbyn Vi här uppe, dom därnere Kata, sensationell kvinna Om studentmössor Gamla verktyg håller än Lantbruksrörelsen firar 100 år Askersund i praktverket När bonden gick med bössa Främlingsrädsla Den gripande bilden När Karin tog plats När kriget kom Allés skolgård ett sädesfält I döda andars svenska sällskap Mord efter hatrykten Ost var kvinnokultur I ramslökens rike Dragna värjor De gick inte på pumpen Hedrar Julia 8 mars Vår franska by, ett bokslut Vår franska by som dog Downton Abbey och den arbetsfria klassen Att vara språkvän Kommissarie Kempes näve Sörgård och skallemätare Resan till Resville 40-tal med självhushåll Älskade hästar Trull i ny kostym Flyktingar bär med sig hopp Fotboll på tv i Grez Edlas kaka när Karin firas På tal om greker Ladan på Torp En god cigarr Att starta om historien Att vakta järnvägen Om försvarskostnader Generositet över gränser Lång tradition av kvinnligt fredsarbete Titt på undantaget Tanzania Kvinnokamp i Hallsberg Främlingsrädsla kan kureras Bygdehistoria i bild Bilden av Hallsberg förskjuts Tomten väckte läslust! Grattis Adventskyrkan, 70! Dåtida “käbbel” Trapp, ett historiskt hus Tromben vid Hallsberg På Anckarströms vis Ett tusen ånglok Lägg på luren! Älgjakt enl. Caesar De lyfte folkskolan