Filmen visas på Bio Folkan söndag 3/5 kl. 18.00 och tisdag 5/5 kl. 19.00. Foto: Summit Entertainment, LLC.

Child 44
Dramathriller, USA/Storbritannien/Tjeckien/Rumänien, 2015
Regi: Daniel Espinosa
Medverkande: Tom Hardy, Noomi Rapace, Gary Oldman m.fl.
Längd: 137 min

Varken bu eller bä

Stalin basar över ett totalitärt Sovjetunionen när den idealistiske MGB-officeren Leo (Tom Hardy) finner indikationer på att en seriemördare härjar fritt i det kommunistiska paradiset. Leo vill utreda spåret men hindras av sitt eget statliga organ som menar att mord inte förekommer i samhället. Leo ställs inför ett tufft val: att lyda order eller att börja gräva i mysteriet och därmed också riskera sitt eget liv …

Child 44 är Daniel Espinosas andra produktion i Hollywood och baseras på på Tom Rob Smiths roman med samma namn. Filmens sportar både en fet budget och en stjärnspäckad rollista, men det hindrade inte kritikerna på andra sidan Atlanten från att ge produktionen en hel hög med hårda hurringar. Intresset bland biopubliken har även det varit svalt och filmen har för närvarande bara spelat in en bråkdel av sina stora kostnader.

Varför mottagandet inte varit av godo är lätt att förstå. Child 44 är förvisso inte en usel produktion men den framstår inte heller som särskilt minnesvärd. Filmen landar i något slags intetsägande mellanläge som aldrig riktigt kommer igång. Handlingen är omständigt berättad och fastnar allt som oftast i ett stillastående position. Den stora dramatiken griper aldrig tag och särskilt engagerad blir man som åskådare inte.

Jakten på mördaren ges mindre utrymme än vad man kanske hade hoppats på och spänningsmomenten lyser med sin frånvaro. Espinosa gör ett halvhjärtat försök till att fördjupa och förklara gärningsmannens handlingar men kommer inte fram till några kittlande avslöjanden, mycket på grund av att just mordhistorien spelar andrafiol. Mest fokus ligger istället på Leos sargade relation med den spion anklagande hustrun Raisa, men inte heller skildringen av Sovjetunionens skräckregim och dess brutala behandling av sina invånare är särskilt intressant.

Foto: Summit Entertainment, LLC.

Sen var det ju då det här med den språkbrytningen. Varför man ens bemödar sig med att tillämpa detta på filmer som utspelar sig i icke engelskspråkiga länder är en stor gåta; skådespelarna pratar ju ändå inte modersmålet utan just engelska - illusionen är redan där bruten. Att då låta dialogerna präglas av en krystad låtsasbrytning är mer irriterande än stämningsgivande och värre blir det av det faktum att somliga bryter mer än andra och vissa inte alls.

De medverkande skådespelarna kan man inte säga något ont om. De har alla tidigare bevisat att de är begåvade inom sitt område och tar sig an även denna halvdana rulle med engagemang. Tom Hardy är en stabil huvudrollsinnehavare, även om han bitvis verkar lite väl förtjust i att bräka loss med på låtsasryska. Joel Kinnaman gör det bästa av en rätt ihålig roll och Noomi Rapace håller lågan uppe. Att Espinosa sedan inte ser till att utnyttja fantastiska Gary Oldman och Paddy Considine i sin fulla rätt borde vara belagt med någon slags straffavgift …

Child 44 går att se, något annat kan man inte påstå, men det är en film som kanske passar som allra bäst en lat söndagkväll hemma på sofflocket; där man kan pausa när man vill och återuppta tittandet någon annan dag. Filmen är påkostad och slänger sig med en fin rollista men så mycket mer har den inte att erbjuda. En typisk mellanfilm som varken säger bu eller bä - den bara är.