Skriv din historia!
Man brukar ibland höra folk säga att lívet är kort. Och visst är den det på sätt och vis. Allt flyter ju ihop till enda sörja till slut. Men tar man sig tid en stund och betänker vad som hänt i livet, inser man snart att livet är väldigt långt. För oj vad mycket som hänt i mitt liv de här 65 åren. Jo, jag håller faktiskt på att skriva mina memoarer. Sätter på pränt de där minnena man bär inom sig. Mycket terapeutisk för en själv då man snart inser att saker som hände berodde på saker man då inte såg eller förstod. Men kanske också till nöje för de efterkommande som vill veta vad jag egentligen höll på med
Jag har delat upp skrivandet i två delar. En pärm med ett blad för varje år i livet. Här skriver jag in den totala sanningen i mitt liv, även de obehagliga delar som man inte gärna berättar för andra. Den hamnar sedan långt in gömmorna i Folkrörelsearkivet i Lidköping, där mina föräldrars personarkiv redan finns. Den som i framtiden har tid och så önskar kan besöka arkivet. Och en andra, lite mer friserad del för flertalet, som kanske kan komma att ges ut om tio år. Troligen tryckt på ett on-demandföretag så man bara behöver trycka upp 20-25 ex. Att ges bort till bibliotek eller säljas till någon historieintresserad samt en och annan stackars släkting. För fler än så tror jag inte är intresserad av mitt långa liv.
Jo visst finns där delar som skulle kunna intressera en större allmänhet. Som den förljugna organisationsförändringen som en gång skedde på en arbetsplats jag arbetade. Där finns en hel del obehagliga sanningar, som idag beskrivs i litteraturen som positiv historia i. Eller mitt 20 år långa liv som frilansjournalist och alla roliga och spännande människor jag mött. Om det annorlunda och dråpliga livet bakom kulisserna.
Så är du pensionär och inte har något att göras; skriv dina memoarer. Den är en viktigare del av historien än du tror. Skriv om inte annat för dig själv och dina efterkommande. Folkrörelsearkiven väntar på din livshistoria!
2021-03-29 8:02
Lars Litzén
Mycket bra råd, KG. Men varför två versioner av memoarerna? Mycket roligare att läsa ofriserat än välkammat. Gjort är gjort!
2021-03-29 18:35
Anders L. Larsson
Inför kommande val 2022
En del vilsekommen påstår att den nu förda rovdjurspolitiken gynnar den biologiska mångfalden, det är ett påstående som med stor sannolikhet har sin grund främst i storstäderna. Vilka har fått klart för sig att ekosystemen är hotade av miljöförstörelse, där inslag av klimat hotet ingår.
Jag vill påstå att de som hävdar att den förda rovdjurspolitiken är något som gynnar den förda biologiska mångfalden, inte har samma kunskaper av verkligheten, som jag och andra som växt upp på landsbygden. Om hur livet på landet var i min barndom, obs att jag idag är 74 år, vilket gör att jag gentemot de som idag påstår att den förda rovdjurspolitiken gynnad den biologiska mångfalden och staten därmed satsar stort kapital på att vi skall ha tärande rovdjursstammar av varierande arter. Det är så lyckligt att jag mycket väl kommer ihåg hur det var i min barndom, då det fans mycket små gårdar ute på landsbygden. Floran och faunan var då riklig i byarna, den faunan har knappast varit möjlig om vi haft de stora rovdjursstammar som vi har idag.
Nu skall ni få höra något som knappast är smakligt för rovdjurs vänner att få höra: Jag vill påstå att om man i stället för att satsa pengar på att vi skall ha en rad stora rovdjur i vårt land. Satsar de pengarna på att få åter en del av de små jordbruken, så skulle vi få åter den mångfald i floran och faunan som rådde ute på landsbygden i min barndom. Om det händelsevis skulle vara så att någon verkligen vill veta hur det stod till med den biologiska mångfalden långt före vi fick åter de stora rovdjuren, då det fans betydligt mera små gårdar ute på landsbygden som brukades med metoder som var betydligt mera gynnsamt för den biologiska mångfalden, än vad storstads miljörörelse påstår att rovdjuren har för betydelse. Men då får man ju verkligen höra med folk som idag är i min ålder eller äldre och levt ute i landsbygden, om mina påståenden är med sanningen överensstämmande. Det duger inte att sitta i storstäderna och fantisera om biologisk mångfald, och ringakta dem versioner om biologisk mångfald bland den som levde ute i landsbygden då den biologiska mångfalden var betydligt rikare än idag.
Därtill har vi ju faktumet att vårt lands självförsörjningsgrad bör stärkas på grund av den oro som råder i vår värld, vilket man verkligen får hoppas att en del verklighetsfrämmande i bland annat vår riksdag och i Bryssel måste förstå. Skall EU vara en kraft som skall verka i framtiden, så måste man i Bryssel förstå det som vanligt folk måste rätta sig efter. Vilket är att om man fattat ett dåligt beslut, så måste man ompröva beslutet.
Obs jag tillhör en av den som förespråkar att vi ständigt skall föryngra diverse verksamheter, då inte minst inom politiken. Men att utesluta, äldre helt inom de politiska systemen och andra verksamheter. Från kommunalpolitiken och upp till EU- och FN- verksamheter, ger dessvärre kunskapsbrister typ den som vi fått, med att vi inom EU satsar på de stora rovdjuren. I stället för satsa de pengarna på små jordbruk. Vilket då sannolikt skulle ge en betydligt rikare flora och fauna i vårt land än vad satsningarna på de stora rovdjuren ger.
Anders L. Larsson
2022-05-08 4:25
Lars Litzén
Mycket bra råd, KG. Men varför två versioner av memoarerna? Mycket roligare att läsa ofriserat än välkammat. Gjort är gjort!
2021-03-29 18:35
Anders L. Larsson
Inför kommande val 2022
En del vilsekommen påstår att den nu förda rovdjurspolitiken gynnar den biologiska mångfalden, det är ett påstående som med stor sannolikhet har sin grund främst i storstäderna. Vilka har fått klart för sig att ekosystemen är hotade av miljöförstörelse, där inslag av klimat hotet ingår.
Jag vill påstå att de som hävdar att den förda rovdjurspolitiken är något som gynnar den förda biologiska mångfalden, inte har samma kunskaper av verkligheten, som jag och andra som växt upp på landsbygden. Om hur livet på landet var i min barndom, obs att jag idag är 74 år, vilket gör att jag gentemot de som idag påstår att den förda rovdjurspolitiken gynnad den biologiska mångfalden och staten därmed satsar stort kapital på att vi skall ha tärande rovdjursstammar av varierande arter. Det är så lyckligt att jag mycket väl kommer ihåg hur det var i min barndom, då det fans mycket små gårdar ute på landsbygden. Floran och faunan var då riklig i byarna, den faunan har knappast varit möjlig om vi haft de stora rovdjursstammar som vi har idag.
Nu skall ni få höra något som knappast är smakligt för rovdjurs vänner att få höra: Jag vill påstå att om man i stället för att satsa pengar på att vi skall ha en rad stora rovdjur i vårt land. Satsar de pengarna på att få åter en del av de små jordbruken, så skulle vi få åter den mångfald i floran och faunan som rådde ute på landsbygden i min barndom. Om det händelsevis skulle vara så att någon verkligen vill veta hur det stod till med den biologiska mångfalden långt före vi fick åter de stora rovdjuren, då det fans betydligt mera små gårdar ute på landsbygden som brukades med metoder som var betydligt mera gynnsamt för den biologiska mångfalden, än vad storstads miljörörelse påstår att rovdjuren har för betydelse. Men då får man ju verkligen höra med folk som idag är i min ålder eller äldre och levt ute i landsbygden, om mina påståenden är med sanningen överensstämmande. Det duger inte att sitta i storstäderna och fantisera om biologisk mångfald, och ringakta dem versioner om biologisk mångfald bland den som levde ute i landsbygden då den biologiska mångfalden var betydligt rikare än idag.
Därtill har vi ju faktumet att vårt lands självförsörjningsgrad bör stärkas på grund av den oro som råder i vår värld, vilket man verkligen får hoppas att en del verklighetsfrämmande i bland annat vår riksdag och i Bryssel måste förstå. Skall EU vara en kraft som skall verka i framtiden, så måste man i Bryssel förstå det som vanligt folk måste rätta sig efter. Vilket är att om man fattat ett dåligt beslut, så måste man ompröva beslutet.
Obs jag tillhör en av den som förespråkar att vi ständigt skall föryngra diverse verksamheter, då inte minst inom politiken. Men att utesluta, äldre helt inom de politiska systemen och andra verksamheter. Från kommunalpolitiken och upp till EU- och FN- verksamheter, ger dessvärre kunskapsbrister typ den som vi fått, med att vi inom EU satsar på de stora rovdjuren. I stället för satsa de pengarna på små jordbruk. Vilket då sannolikt skulle ge en betydligt rikare flora och fauna i vårt land än vad satsningarna på de stora rovdjuren ger.
Anders L. Larsson
2022-05-08 4:25
